Exklusivt: Johan Hörmark på SEB:s Blockchain-Driven Bond Platform

I denna insiktsfulla intervju fick vi möjligheten att samarbeta med Johan Hörmark, Digital Bonds Platform Project Manager på SEB. Johan gav en omfattande översikt över SEB:s nya digitala obligationsplattform, som utnyttjar blockchain-teknik för att revolutionera banksektorn.

Plattformen, känd som so|bond, används för primära emissioner, förvaring och hantering av händelser som utdelningar/kuponger och inlösen. Blockkedjan fungerar som det ultimata rekordet för obligationsägande och använder smarta kontrakt för att hantera evenemang och företagsåtgärder. Detta innovativa tillvägagångssätt introducerar en ny nivå av transparens, vilket gör att investerare kan spåra och stämma av sina positioner i realtid.

Kan du ge en översikt över SEB:s nya digitala obligationsplattform och hur den använder blockkedjeteknologi i banksektorn?

Den digitala obligationsplattformen används för både primära emissioner samt förvaring och hantering av händelsernas utdelning/kuponger och inlösen. Blockkedjan används som den ultimata registreringen av vem som äger obligationerna och använder smarta kontrakt för att hantera de händelser/företagsåtgärder som äger rum. Det introducerar också transparens i den meningen att du som investerare kan spåra och stämma av din position i realtid.

Vilka är de viktigaste fördelarna med att använda blockchain-teknik vid emission och hantering av digitala obligationer?

Blockchain-teknologi ger oss möjligheten att introducera omedelbar avveckling, atombyten, transparens och oföränderlighet. Detta kan underlätta en minskning av risker och kostnader inom vår bransch.

Hur effektiviserar so|bond-plattformen processen mellan emittenter, investerare och banker, och vilka förbättringar medför den för effektivitet, säkerhet och kostnadseffektivitet, den räntebärande egenskapen hos CBDC påverkar penningpolitikens effektivitet?

Jämfört med nuvarande processer effektiviserar so|bond-plattformen många av de processer som är involverade i emissionen av obligationer. Vi ser att plattformen utvecklas över tid för att föra in effektivitetsvinster på marknaden. Att införa en CBDC som kan användas i värdepappersavveckling och andra betalningsflöden (t.ex. kuponger, inlösen) kommer att ge ännu mer effektivitet. Detta beror dock på centralbankernas beslut att emittera CBDC som är användbar i de så kallade grossistscenarierna som till exempel vid värdepappersavveckling.

Plattformen är byggd på ett lågenergikostnadsprotokoll som kallas Proof of Climate Awareness. Kan du förklara hur detta protokoll uppmuntrar hållbarhet och minimerar miljöavtrycket?

Kärnidén är att deltagare som går med i nätverket som förseglare (noderna som föreslår transaktioner till nätverket) måste avslöja sitt miljöavtryck av sin IT-infrastruktur enligt en kalkylator som tar hänsyn till många faktorer, inklusive energimixen i datacenter och återvinning av hårdvara vid slutet av dess livslängd. Ju lägre miljöavtryck, desto mer av det inhemska token Climate awaReness Coin (CRC) belönas nodlöparen med.

I början ser vi Bevis på klimatmedvetenhetsprotokoll (PoCR) som mer av en inspirerande insats som uppmuntrar hållbarhet och planerar en riktning mot mer energieffektiva blockkedjor. Det kanske viktigaste är att det finns inbyggt ansvar. Nodoperatörerna måste avslöja sitt miljöavtryck, och man vill av uppenbara skäl inte vara sämst i klassen. Men om nätverket skulle växa och CRC en dag skulle ha hänförbart värde i monetära termer, skulle det tjäna som ett ytterligare incitament för att minska miljöavtrycket.

Vilka är några av utmaningarna, fördelarna och möjligheterna förknippade med plattformen, inklusive juridiska och regulatoriska problem?

Projektet med att bygga plattformen har till stor del varit en juridisk utmaning, främst för att hitta en jurisdiktion där det är möjligt att emittera digitala obligationer. Tillsammans med många digitala obligationer nyligen valdes Luxemburg i slutändan eftersom regleringssystemet tillåter en så kallad Central Account Keeper-roll som är tillåten att använda DLT att driva nätverket av värdepapperskonton där obligationen kan förvaras säkert.

Dessutom krävdes mycket ansträngning och lärande att få all bindningsdokumentation på plats, som var ny för alla. Utvecklingen av den tekniska plattformen överskuggades ibland av det juridiska arbete som krävdes, även om mycket kraft har lagts ner på tekniken och utformningen av processerna.

Hur ser du på framtiden för blockchain-teknik och dess inverkan på finanssektorn, särskilt när det gäller digitala eller tokeniserade tillgångar?

Blockchain kan ha en djupgående inverkan på finanssektorn, men detta behöver inte betyda att nuvarande deltagare (incumbents) ersätts av smarta (DeFi) kontrakt. Förtroendet och säkerheten i den befintliga finansiella infrastrukturen kommer sannolikt att replikeras i dessa nya nätverk men på nya sätt. Det finns också det faktum att tillgångar tenderar att hållas och förvaltas på den mest kostnadseffektiva infrastrukturen på lång sikt, och om blockchain blir överlägsen vad vi har idag bör tillgångar börja flytta dit.

Kan du diskutera den potentiella expansionen av digitala tillgångsklasser på so|bond-plattformen och hur det kan forma det finansiella landskapet?

Det finns inga projekt som kan offentliggöras i detta skede.

Vilken roll spelar införandet av ett belöningstokensystem i plattformen, och hur stimulerar det till deltagande och hållbarhetsarbete?

Inledningsvis kommer belöningen att spela en mindre roll i plattformen. Det ska ses som ett försök att ange en utvecklingsriktning för andra nätverk framöver, vilket speglar projektets inspirerande ansträngningar. I detta sammanhang vill vi också betona den transparens som uppnås när nodoperatörer avslöjar sitt miljöavtryck från den IT-infrastruktur som används för att driva nätverket. Med det sagt, skulle nätverket bli framgångsrikt och växa, med fler tillgångar placerade där,  finns där, finns det en möjlighet att belöningspolletterna, kända som Climate awaRaness Coins, kan tillskrivas ett värde och ytterligare incitament för deltagarna att optimera sitt miljöavtryck.

Skulle du kunna utveckla plattformens tillvägagångssätt för transparens, snabbare bearbetning och operativa förenklingar, och hur den överensstämmer med den framtida riktningen för finansbranschen?

Plattformen är en offentligt tillåten typ av blockchain. Detta innebär att alla som känner till denna adress i realtid kan stämma av sin position mot blockkedjan. Framöver gör detta det möjligt för deltagarna att minska ledtiderna och förenkla operativa steg.

Kan du dela med dig av några insikter eller lärdomar från lanseringen av den digitala obligationsplattformen och dess implikationer för den bredare adoptionen av blockkedjeteknik på kapitalmarknaderna?

Det måste finnas ytterligare förtydliganden, harmonisering av regler och förordningar för ett bredare antagande av blockkedjeteknik. För närvarande hanterar vi obligationen enligt luxemburgsk lag och kompatibiliteten med andra jurisdiktioner måste analyseras land för land, vilket är mycket tidskrävande. Vikten av gemensamma standarder bör inte underskattas. För att ett nätverk ska bli framgångsrikt och växa i form av deltagare och tillgångar, och för att följaktligen uppnå nödvändig likviditet, måste det nå kritisk massa. Detta kan bara ske om vi samarbetar och skapar gemensamma och öppna standarder. Därför har vi beslutat att göra plattformen öppen källkod, så att vem som helst kan ansluta och bidra till ytterligare förbättringar.

Johan Hörmarks intervju belyser blockkedjeteknologins transformativa potential inom finanssektorn, särskilt inom emission och förvaltning av digitala obligationer. So|bond-plattformen exemplifierar hur blockchain kan effektivisera processer, förbättra effektivitet, säkerhet och kostnadseffektivitet och till och med uppmuntra hållbarhet genom sitt unika Proof of Climate Awareness-protokoll.