Den här artikeln publicerades först på Dr. Craig Wrights blogg, och vi publicerade om med tillstånd från författaren.
Decentraliserade system representerar ett paradigmskifte inom teknik som går utöver de traditionella centraliserade modellerna. Genom att anamma ett decentraliserat tillvägagångssätt låser sådana system upp potentialen för innovation, samarbete och bemyndigande på global skala (Tapscott & Tapscott, 2017). En nyckelaspekt som skiljer decentraliserade system åt är deras förmåga att underlätta uppdateringar och förbättringar utan att kräva ändringar i kärnprotokollet (Swan, 2015). Decentraliserade system revolutionerar landskapet av teknisk utveckling genom att främja en miljö där uppdateringar och innovationer kan blomstra, allt utan att kräva protokolländringar.
I skarp kontrast till föreställningen att sådana system prioriterar oföränderlighet och kräver alternativa medel eller nya protokoll för förbättringar, anammar decentraliserade system ett flexibelt tillvägagångssätt inom det befintliga protokollramverket. Detta är kärnan i ett "tillståndslöst" protokoll (Raval, 2016). När en grupp eller till och med majoriteten kan välja att ändra protokollet kan de underminera investeringen i systemet. Till exempel kan en grupp investera i ett långsiktigt projekt med vetskapen om att det underliggande protokollet inte kommer att förändras. Detta gör att människor kan planera för långsiktiga innovations- och forskningsprojekt utan att behöva omstrukturera vad de gör på grund av protokollförändringar.
Till skillnad från centraliserade system, där beslutsfattande makt är koncentrerad i händerna på ett fåtal utvalda, fördelar decentraliserade system auktoritet och tillåter deltagarna att aktivt bidra till utvecklingen och utvecklingen av tekniken (Zheng et al., 2017). Denna inkludering är en grundläggande egenskap som ger individer och samhällen möjlighet att forma framtiden för det system de är en del av. Inom sådana system har utvecklare och användare befogenhet att bygga på väletablerade protokoll som TCP/IP, vilket driver teknikens utveckling. Genom att dra fördel av stabiliteten och tillförlitligheten hos dessa protokoll kan nya lager, applikationer och tjänster skapas för att utöka funktionaliteten, introducera banbrytande funktioner och möta nya behov.
Detta kan bara inträffa när protokollet är fixat. Närhelst protokoll ändras finns det människor och politiska frågor som måste redas ut innan ett projekt kan fortsätta. Till exempel ledde många förändringar av NetWare-systemet till kravet att skrota och ersätta programvaruprojekt och på grund av den förändrade protokollstrukturen. Företag skulle börja bygga och upptäcka att programvaran hade uppdaterats och sedan krävde dem att koda om projekt. På många sätt ledde detta till att företag gick mot Internet. Eftersom TCP/IP var fixat kunde utvecklingen fortsätta utan att behöva be om tillstånd från någon grupp eller organisation.
Decentraliserade system inser att tekniska framsteg är en pågående och iterativ process. Även om kärnprotokollet ger en solid grund, är det utformat för att vara anpassningsbart och öppet för innovation (Tapscott & Tapscott, 2017). Denna flexibilitet tillåter utvecklare och användare att bygga vidare på befintliga protokoll och använda deras stabilitet och beprövade funktionalitet som en språngbräda för ständiga förbättringar (Swan, 2015). Bitcoin-skriptspråket ger programmerbarhet till Bitcoin-blockkedjan, vilket möjliggör skapandet av komplexa smarta kontrakt och olika transaktionstyper. Dessa funktioner bidrar till dess bredare användbarhet och potential för innovativa applikationer inom området decentraliserad finans och utanför. Som sådant behöver protokollet inom Bitcoin inte ändras och behövde aldrig ändras.
Förekomsten av väletablerade protokoll som TCP/IP fungerar som ett bevis på hållbarheten och livslängden hos decentraliserade system (Swan, 2015). Trots att TCP/IP utvecklades för decennier sedan är det fortfarande ryggraden i Internet, vilket visar dess förmåga att ta emot och stödja ny och innovativ teknik som har dykt upp över tiden. Detta exemplifierar hur decentraliserade system kan främja ett ekosystem där förbättringar kan göras utan att kompromissa med det underliggande protokollets integritet. Som diskuterats ovan baserades utvecklingen som skedde inom TCP/IP på byggandet av applikationer i befintliga nätverkslager (Swan, 2015). Till skillnad från system som blixtnätverket i BTC refererade användningen av termen lager till en rysk dockstruktur med allt mer komplex data lagrad i andra datalager.
Internets utveckling och World Wide Webs födelse exemplifierar kapaciteten för utforskning och innovation inom befintliga protokolllager (Tapscott & Tapscott, 2017). TCP, som ett grundläggande protokoll, gav tillförlitlig dataöverföring mellan datorer anslutna till Internet. Det var dock genom tillägget av HTTP (Hypertext Transfer Protocol) som webben växte fram som en kraftfull plattform för informationsdelning (Tapscott & Tapscott, 2017). HTTP möjliggjorde utbyte av hypertextdokument, vilket möjliggör skapandet av sammanlänkade webbsidor och den surfupplevelse vi känner till idag.
Denna expansion inom protokolllagren visade att framsteg och innovation kan ske utan att fundamentalt förändra de underliggande protokollen. Utvecklare och visionärer byggde på den befintliga infrastrukturen, utforskade möjligheter och utnyttjar kreativitetens kraft inom det etablerade protokollramverket (Tapscott & Tapscott, 2017). Trots initialt motstånd eller skepsis introducerade dessa nya utvecklingar och innovationer transformativa förändringar i internetlandskapet. Webben revolutionerade hur information nås, delas och kopplas samman, vilket gav individer och organisationer möjlighet att ansluta globalt och samarbeta i en aldrig tidigare skådad skala.
Det fasta protokollet inom Bitcoin och den obegränsade blockstorleken som ställs konkurrenskraftigt av nodernas lönsamhet är ett kännetecken för Bitcoins design (Tapscott & Tapscott, 2016). Dessa parametrar sätts konkurrenskraftigt av nodernas lönsamhet. På grund av detta kan ingen utvecklare eller annan part bestämma vilket protokoll som får eller inte får köras på nätverket. Effektivt, om det är lagligt, kan det köras på bitcoin. Dessutom har ingen rätt att säga något annat (Tapscott & Tapscott, 2017). Den enda begränsningen i villkoret är att bitcoin är ekonomiskt strukturerad. Om en transaktion är stor kommer den att kosta mer än en som en liten. Detta uppmuntrar effektivitet men leder också till val av protokoll eftersom de som är mest värdefulla överlever (Tapscott & Tapscott, 2017).
Det här exemplet visar den dynamiska karaktären hos decentraliserade system, där protokolllagren fungerar som en grund för kontinuerlig utforskning och tillväxt (Swan, 2015). Det lyfter fram möjligheten att utöka befintliga protokoll eller skapa nya lager som kompletterar och förbättrar de underliggande systemens funktionalitet (Swan, 2015). Genom att omfamna andan av utforskning och uppmuntra utvecklingen av alternativa strukturer inom etablerade lager, främjar decentraliserade system en miljö som främjar ständig förbättring och innovation (Tapscott & Tapscott, 2017). Internet och webben står som kraftfulla bevis på de möjligheter som uppstår när individer och samhällen är fria att bygga och utforska inom befintliga protokollramar (Tapscott & Tapscott, 2017).
I ett decentraliserat landskap är individer och organisationer inte begränsade till att enbart förlita sig på centraliserade myndigheter eller grindvakter för att initiera förändring. Istället har de byrån att bidra med sina idéer, expertis och resurser för att driva framsteg (Werbach, 2018). Denna kollektiva ansträngning möjliggör att en mångfald av perspektiv och tillvägagångssätt kan beaktas, vilket i slutändan leder till mer robusta och inkluderande lösningar (Werbach, 2018). Genom att lämna möjligheterna att skapa och förnya inom protokollet öppna för alla parter, blir den enda återhållsamheten ekonomiskt baserad. Om systemet är ekonomiskt gångbart kommer det att fortsätta även om majoriteten inte gillar det (Werbach, 2018).
Dessutom utnyttjar decentraliserade system kraften i peer-to-peer-nätverk och konsensusmekanismer för att säkerställa att uppdateringar och förbättringar utförs på ett transparent och ansvarsfullt sätt (Werbach, 2018). Beslut fattas ofta genom gemenskapsdrivna processer, såsom styrningsmodeller eller decentraliserade autonoma organisationer (DAO), där deltagarna kan uttrycka sina åsikter och tillsammans bestämma riktningen för systemet (Werbach, 2018). Dessa system kan implementeras som företag men utan gränser. På så sätt kan de verka globalt, vilket gör det möjligt för människor att investera i en ekonomisk struktur som är inkluderande och öppen. Genom att säga detta säger vi inte att systemet agerar utanför de befintliga rättsliga ramarna. Snarare integrerar systemet perfekt med partnerskap och bolagsrätt (Werbach, 2018).
Denna kollaborativa och iterativa karaktär hos decentraliserade system ger många fördelar. Det främjar en miljö av snabb innovation, eftersom utvecklare och användare kontinuerligt kan bygga på den befintliga infrastrukturen för att möta föränderliga behov och möta nya utmaningar (Werbach, 2018). Det möjliggör också interoperabilitet, eftersom nya lösningar sömlöst kan integreras med det bredare ekosystemet, främja kompatibilitet och skapa en levande nätverkseffekt (Werbach, 2018). Dessutom kan utvecklare ta befintliga protokoll och skapa nya system. Detta ger dem naturligtvis inte fullständiga immateriella rättigheter utan snarare förmågan att arbeta inom befintliga egendomsramar (Werbach, 2018).
Dessutom främjar decentraliserade system motståndskraft och minskar riskerna förknippade med enskilda felpunkter (Werbach, 2018). Genom att distribuera auktoritet och kontroll är dessa system i sig mer motståndskraftiga mot censur, manipulation och extern inblandning (Werbach, 2018). Detta ökar säkerheten och säkerställer att tekniken förblir i händerna på många snarare än att vara föremål för ett fåtals nycker (Werbach, 2018). I ett system som bitcoin är möjligheten att undertrycka olagligt material fortfarande möjlig. I system som Bitcoin finns möjligheten att begränsa spridningen av olagligt innehåll, vilket skiljer det från den allmänt betonade uppfattningen om censurmotstånd (Werbach, 2018; Zheng et al., 2017). Som beskrivs i Bitcoin White Paper, är det erkänt att vissa regler kan upprätthållas, inklusive blockering av olagligt material (Werbach, 2018). Det är dock viktigt att inse att censuråtgärder ofta påtvingas av skäl bortom laglig nödvändighet, som omfattar ett bredare spektrum av motiv (Werbach, 2018).
Sammanfattningsvis förkroppsligar decentraliserade system ett nytt paradigm som möjliggör kontinuerliga uppdateringar och förbättringar inom ett stabilt och säkert protokollramverk (Tapscott & Tapscott, 2017). Genom att ge individer och samhällen möjlighet att aktivt bidra till utvecklingsprocessen, låser decentraliserade system upp potentialen för oöverträffad innovation, samarbete och demokratisering av teknik (Swan, 2015). Möjligheten att bygga på befintliga protokoll säkerställer kompatibilitet, medan beslutsfattandets decentraliserade karaktär säkerställer inkludering och transparens (Zheng et al., 2017). Med dessa egenskaper banar decentraliserade system vägen för en framtid där tekniska framsteg drivs av en global gemenskaps kollektiva visdom och ansträngningar (Tapscott & Tapscott, 2017).
Annoterad bibliografi
Raval, S. (2016). Decentraliserade applikationer: Utnyttja Bitcoins Blockchain-teknik. O'Reilly Media, Inc.
Raval (2016) utforskar potentialen för decentraliserade applikationer (DApps) och deras koppling till Bitcoins blockchain-teknologi. Boken fördjupar sig i principerna, koncepten och den praktiska implementeringen av decentraliserade applikationer, och ger insikter i hur de utnyttjar den underliggande blockchain-tekniken för att revolutionera olika industrier. Raval (2016) ger en omfattande översikt över decentraliserade applikationer, förklarar hur de skiljer sig från traditionella centraliserade applikationer och belyser deras potential att störa befintliga system. Författaren betonar rollen av Bitcoins blockchain som grunden för att utveckla säkra, transparenta och decentraliserade applikationer.
Genom hela boken utforskar Raval (2016) nyckelämnen relaterade till DApps, inklusive smarta kontrakt, konsensusmekanismer och decentraliserad lagring. Författaren fördjupar sig också i de utmaningar och möjligheter som är förknippade med att bygga och distribuera DApps, och belyser den potentiella inverkan av denna framväxande teknik på branscher som finans, hälsovård, supply chain management och mer.
Genom att kombinera teoretisk kunskap med praktiska exempel och användningsfall presenterar Raval (2016) en omfattande guide som vänder sig till både nybörjare och avancerade läsare. Boken syftar till att ge läsare en gedigen förståelse för decentraliserade applikationer, vilket ger dem möjlighet att utforska och bidra till blockkedjeteknologins framväxande landskap.
Ravals arbete är högt uppskattat för sin tydlighet, djupgående analys och praktiska tillvägagångssätt för att utforska potentialen hos decentraliserade applikationer. Det fungerar som en värdefull resurs för individer, utvecklare och forskare som vill förstå de grundläggande koncepten och implementeringsstrategierna bakom DApps. Sammantaget erbjuder Raval (2016) en insiktsfull och omfattande undersökning av skärningspunkten mellan decentraliserade applikationer och Bitcoins blockchain. Det ger en värdefull grund för att förstå den transformativa potentialen hos DApps och fungerar som en viktig resurs för alla som är intresserade av att utforska detta snabbt växande område.
Swan, M. (2015). Blockchain: Blueprint for a New Economy. O'Reilly Media, Inc.
Swan (2015) ger en omfattande analys av blockkedjeteknologins potentiella tillämpningar och transformativa effekter. Boken utforskar de underliggande koncepten och principerna för blockchain och belyser dess decentraliserade karaktär och potentialen som den har för att störa traditionella ekonomiska system. Swan (2015) fördjupar sig i de grundläggande delarna av blockchain-teknik, inklusive kryptografiska principer, konsensusmekanismer och distribuerade reskontrasystem. Författaren diskuterar också de olika typerna av blockkedjor, såsom offentliga, privata och tillåtna, och lyfter fram deras respektive fördelar och användningsfall.
Genom hela boken undersöker Swan (2015) de potentiella tillämpningarna av blockchain bortom kryptovalutor, och utforskar dess roll inom områden som supply chain management, hälsovård, röstsystem, immateriella rättigheter och mer. Författaren ger verkliga exempel och fallstudier för att demonstrera den transformativa potentialen hos blockchain-teknik i olika branscher.
Genom att diskutera blockkedjeteknologins utmaningar och begränsningar erbjuder Swan (2015) ett balanserat perspektiv på dess användning och skalbarhet. Hon utforskar också nya trender och framtida möjligheter, inklusive integrationen av blockchain med andra teknologier som artificiell intelligens och Internet of Things. Swan (2015) har rekommenderats för sina tydliga förklaringar, omfattande täckning och praktiska insikter om potentialen i blockkedjeteknologi. Swans arbete tilltalar både tekniska och icke-tekniska läsare, och tillhandahåller en värdefull resurs för individer, företag och beslutsfattare som vill förstå implikationerna och möjligheterna med blockchain. Men många av termerna är baserade på samhällsfrämjande och inte underliggande fakta.
Tapscott, D., & Tapscott, A. (2017). Hur blockchain kommer att förändra organisationer. MIT Sloan Management Review, 58(2), 10.
Tapscott och Tapscott (2017) ger en tankeväckande analys av hur blockkedjeteknologi har potential att revolutionera hur organisationer fungerar. Artikeln publicerades i MIT Sloan Management Review och utforskar de transformativa implikationerna av blockkedjeteknologi på olika aspekter av organisatoriska strukturer och processer. The Tapscotts fördjupar sig i de grundläggande begreppen blockchain-teknik och lyfter fram dess decentraliserade natur, kryptografiska säkerhet och distribuerade reskontrasystem. De hävdar att blockchain har potential att omdefiniera förtroende, öka transparensen och effektivisera verksamheten i organisationer över branscher.
Författarna diskuterar hur blockchain-teknik kan störa traditionella mellanhänder och underlätta det direkta utbytet av värde mellan individer eller enheter. De utforskar konceptet med smarta kontrakt och potentialen att automatisera och genomdriva kontraktsavtal, vilket minskar beroendet av traditionella rättsliga ramar. Dessutom analyserar Tapscotts blockkedjans roll för att möjliggöra decentraliserade autonoma organisationer (DAO) och hur denna nya form av organisationsstruktur kan förändra styrning, beslutsfattande och ansvarsskyldighet. De tar också upp de potentiella utmaningarna och riskerna som är förknippade med blockchain-adoption, inklusive regulatoriska överväganden och behovet av interoperabilitet och standardisering.
Artikeln bygger på verkliga exempel och fallstudier för att illustrera blockchains potentiella inverkan på olika branscher, såsom finans, supply chain management, hälsovård och mer. Tapscott och Tapscott (2017) betonar behovet för organisationer att ta till sig blockchain-teknik och anpassa sina strategier för att dra nytta av dess potentiella fördelar. Arbetet ger insikt i blockkedjeteknologins transformativa kraft och dess implikationer för organisationsdesign och styrning.
Werbach, K. (2018). Blockkedjan och förtroendets nya arkitektur (informationspolicy). Kevin Werbach.
Werbach (2018) utforskar konceptet blockchain-teknologi som en transformativ kraft i att omforma förtroendebaserade system. Werbachs arbete fokuserar på blockkedjans potential att revolutionera olika branscher och de implikationer det har för att skapa nya modeller för förtroende och styrning. Werbach (2018) fördjupar sig i blockkedjeteknologins grundläggande principer och betonar dess förmåga att möjliggöra förtroende på ett decentraliserat och transparent sätt. Han undersöker hur blockchains distribuerade reskontrasystem och kryptografiska säkerhet kan underlätta säkra transaktioner och eliminera behovet av mellanhänder.
Genom hela boken utforskar Werbach (2018) de olika tillämpningarna av blockchain bortom kryptovalutor, inklusive supply chain management, identitetsverifiering, immateriella rättigheter och mer. Han ger verkliga exempel och fallstudier för att illustrera hur blockchain kan etablera nya former av förtroende och förbättra effektiviteten och ansvarsskyldigheten i olika sektorer.
Författaren tar också upp de utmaningar och komplexiteter som är förknippade med blockchain-implementering, såsom skalbarhet, regulatoriska överväganden och behovet av branschövergripande samarbete. Werbach undersöker olika styrningsmodeller och utforskar potentialen för blockchain-teknologi för att möjliggöra decentraliserat beslutsfattande och konsensusmekanismer.
Bokens tvärvetenskapliga förhållningssätt och fokus på förtroende som ett grundläggande element gör den till en viktig läsning för alla som är intresserade av framtiden för teknik, ekonomi och styrning. Werbachs väl undersökta analys och tankeväckande utforskning av blockchains potential som en ny förtroendearkitektur gör verket läsvärt.
Zheng, Z., Xie, S., Dai, H., Chen, X., & Wang, H. (2017). En översikt av Blockchain-teknik: arkitektur, konsensus och framtida trender. 2017 IEEE International Congress on Big Data (BigData Congress)557-564. https://doi.org/10.1109/BigDataCongress.2017.85
Zheng et al. (2017) ger en omfattande analys av blockkedjeteknologi, med fokus på dess arkitektur, konsensusmekanismer och potentiella framtida trender. Uppsatsen presenterades vid 2017 IEEE International Congress on Big Data. Författarna erbjuder en detaljerad utforskning av blockchain-teknik, som börjar med en undersökning av dess grundläggande arkitektur. De diskuterade nyckelkomponenterna i blockchain, inklusive distribuerad ledger, kryptografiska tekniker och datastruktur. Tidningen fördjupar sig också i olika typer av blockkedjor, såsom offentliga, privata och konsortium, och beskriver deras egenskaper och användningsfall.
Författarna analyserar olika konsensusmekanismer som används i blockkedjesystem, inklusive Proof of Work (PoW), Proof of Stake (PoS) och Bysantine Fault Tolerance (BFT). De diskuterar fördelarna och begränsningarna med varje konsensusmekanism och utforskar deras inverkan på blockchains säkerhet, skalbarhet och energieffektivitet. Dessutom belyser uppsatsen potentiella framtida trender inom blockchain-teknik. Författarna diskuterar framväxande begrepp, såsom sidokedjor, sönderdelning och interoperabilitet, som syftar till att hantera skalbarhets- och interoperabilitetsutmaningar. De undersöker också integrationen av blockchain med andra framväxande teknologier, såsom Internet of Things (IoT) och artificiell intelligens, och diskuterar deras potentiella inverkan på utvecklingen av blockchain-teknik.
Se upp: Decentralisering driver data till kanterna
Ny på blockchain? Kolla in CoinGeeks Blockchain for Beginners-sektionen, den ultimata resursguiden för att lära dig mer om blockchain-teknik.
Källa: https://coingeek.com/paper-synthesis-decentralized-development/