Global handel kommer aldrig se likadan ut

Global handel kommer att se ut som du aldrig sett den förut.

Och för det kan man skylla på ökningen av ekonomisk nationalism, konstaterar en färsk rapport.

"[V]enskap mellan Kina och väst väcker den ekonomiska nationalismens lågor", står det i rapporten från Londonbaserade konsultföretaget Capital Economics. I sin tur tror författarna att det globala handelssystem vi har haft sedan omkring 1945 nu "spricker" och kommer att leda till två huvudsakliga handelsblock.

Det kommer sannolikt att vara ett stort slag för välståndet vi alla har haft sedan slutet av andra världskriget. Sedan axelmakternas nederlag 1945 har volymen av global handel konsekvent ökat decennium efter decennium. Den sista ökningen började när Kina gick med i Världshandelsorganisationen (WTO) i december 2001.

Det är en långvarig uppfattning av de flesta frimarknadsekonomer att frihandel är en bra sak eftersom den tillåter ökad och effektivare global produktion. Frihandel innebär inga tullar, kvoter eller icke-tariffära hinder för utländsk import.

Vi kom liksom under det första decenniet av 21-talet. Genomsnittliga tariffer sjönk till 2.6 % 2017 ned från 8.6 % 1994. Med den nedgången växte handeln och nådde en topp på strax över 60 % av global BNP 2008, den svävade strax under det och började sedan falla av en klippa efter 2018, enligt Världsbankens uppgifter.

Och nu är vi inne i en ny era. Det är åtminstone vad kapitalekonomins rapport antyder.

Kapitalet tror att pandemin och kriget i Ukraina har förvärrat problemet, med länder som ser till protektionism (alias att sätta upp handelshinder) eftersom deras egna industrier lider av den skakiga globala ekonomin.

Resultatet blir två breda handelsblock. Först och störst kommer USA, dess allierade och vänner. Den andra kommer att vara Kina, dess allierade och vänner.

En sådan förändring kommer att minska produktivitetstillväxten, och öka inflationen, konstaterar rapporten. Förflyttningen av arbetstagare med speciella förmågor kommer sannolikt att minska mellan de två områdena och som ett resultat kommer innovation och ekonomiska framsteg att sakta ner.

"[G]eopolitiska överväganden [kommer] att spela en större roll vid beslut om tilldelning av resurser", står det i rapporten. Uttryckt på ett annat sätt kommer kapitalismen att dö i takt med att staten alltmer ingriper på marknaderna.

Om det bara inte låter tillräckligt illa, finns det mer.

Teknik- och läkemedelsföretag kommer att lida mycket av handelsrestriktioner och därför se deras vinsttillväxt krympa. Det är särskilt dåligt för Europa och USA eftersom dessa är två sektorer som har producerat stora vinster under de senaste decennierna.

De goda nyheterna för dem i USA-blocket kommer att klara sig mycket bättre än de i Kina. Rapporten förklarar det så här:

• "[D]et Kina-ledda blocket domineras av Kina självt, vilket gör anpassningen svårare och ökar därför den potentiella ekonomiska träffen. Detta är inbäddat i vår uppfattning att Kinas tillväxttakt kommer att sakta ner till 2 % i slutet av detta decennium.”

För Kina motsvarar en 2-procentig tillväxttakt en kollapsande ekonomi i väst.

USA kommer att vara mer anpassningsbart på grund av dess långtgående handelsrelationer med ledande ekonomi, som de i Västeuropa, Japan och Sydkorea.

Det är ett olycksbådande slut på rapportens inledning, i rapporten står det så här:

• "Så länge som en kris undviks och sprickbildning endast leder till en delvis återställning av tidigare decennier av integration, kommer ekonomier och finansmarknader att anpassa sig gradvis till den nya miljön. Men det finns också mindre godartade möjligheter värda att överväga.” Min betoning.

Enkelt uttryckt, om inte kalla huvuden råder kan ett tvådelat handelssystem se ut som ett himmelrike jämfört med ett totalt ekonomiskt sammanbrott över hela världen.

Låt oss hoppas att det inte blir så.