Hur går det för de ledande länderna på vägen mot nettonoll?

_{Författare av Wood Mackenzies Prakash Sharma och David Brown}

I uppfarten till COP27 klimatkonferensen i Egypten tillkännagav mer än 80 länder löften att nå nettonollutsläpp runt mitten av seklet. De flesta länder i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) siktar på att nå nettonoll år 2050, medan utvecklingsländer planerar att nå dit ett eller två decennier senare. Kina och Indien siktar på att nå nettonoll år 2060 respektive 2070.

Energirelaterade utsläpp i vårt löftesscenario minskar med 8 % från 2019 års nivåer till 2030 och 80 % till 2050. Den globala nettonollpunkten kommer runt 2060, vilket tar de kumulativa utsläppen till cirka 750 miljarder ton (Bt) koldioxid₂. Det betyder att världen håller sig på rätt spår för att nå 1.7 ˚C uppvärmning med 33 % sannolikhet och 2 ˚C uppvärmning med 67 % sannolikhet.

Men världen ligger långt ifrån de mest ambitiösa målen i Parisavtalet enligt vårt löftesscenario. Den återstående kolbudgeten för en 1.5 ˚C-väg är cirka 400 Bt CO₂ och kommer sannolikt att överskridas i början av 2030-talet. Under vårt mer ambitiösa scenario för accelererad energiomvandling (AET-1.5) är en väg till 1.5 ˚C fortfarande rimlig och kan uppnås med ett snabbt antagande av teknik för utnyttjande och lagring av väte och koldioxid (CCUS) och effektivitetsvinster, särskilt i Kina och Indien.

Vi publicerade nyligen den första upplagan av Wood Mackenzies Global Net Zero Pledges Case Scenario. Med hjälp av vår sakkunskap och egenutvecklade integrerade energimodeller har vi analyserat 19 stora länder och regioner och viktiga slutanvändningssektorer för att bedöma vad som krävs för att uppfylla tillkännagivna löften, såväl som konsekvenserna för råvaror och teknologier.

Här är vad vi ser hända inom nyckelsektorer.

Kraftproduktion

• Jämfört med vårt basfall ökar energiefterfrågan med cirka 40 % enligt vårt löftesscenario, med grönt väte som den enskilt största källan till ökad tillväxt till 2050.
• Cirka 90 % av den inkrementella kapaciteten kommer från vind-, sol- och energilagring. Vind- och solenergiproduktion är dubbelt så stor som vårt basfall enligt vårt löftesscenario.
• Lågt koldioxidutsläpp blir kritiskt på grund av högre vind- och solpenetration. Marknaderna skiftar från oförminskad gas och kol till att investera i sameldning av ammoniak, förbränning av väte och avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) för att tillhandahålla flexibel produktion.

Råvaror

• Efterfrågan på olja minskar till 49 miljoner fat per dag (mb/d) enligt vårt löftesscenario. Elektrifiering och införandet av framväxande teknik driver substitution inom alla sektorer, särskilt i OECD-länderna.
• Bioenergin expanderar snabbt så att sjöfartssektorn kan nå sina utsläppsmål. Medan olja fortfarande står för den högsta andelen bunkring enligt vårt löftesscenario, når bioenergi en andel på 30 % år 2050.
• Efterfrågan på gas från OECD når sin topp runt 2025, nästan ett decennium tidigare än vårt basfall, medan efterfrågan på gas som inte tillhör OECD är fortsatt motståndskraftig.
• Enligt vårt löftesscenario är den globala efterfrågan på kol 30 % lägre än i vårt basfall. Oavbruten kolproduktion inom kraftsektorn ser den största nedgången, medan CCUS inom kraft och industri stödjer efterfrågan på kol.

Transport

• Enligt vårt löftesscenario är försäljningen av nya fordon elektriska och ökar snabbt inom både passagerar- och kommersiella sektorn.
• Att leverera elektrifiering av vägtransporter kräver en betydande utbyggnad av laddningsinfrastruktur för elfordon (EV). Laddningsuttag når över 750 miljoner enheter år 2050.
• Batteriefterfrågan växer sju gånger under vårt löftesscenario, vilket driver en betydande tillväxt av råvaror, trots förbättringar i batterikemin.

Emerging technologies

• Efterfrågan på väte skalar upp snabbare än vårt basfall för att tackla sektorer som är svåra att minska och för att tillhandahålla flexibel kraftproduktion. USA, Kina och Indien är ansvariga för 60 % av efterfrågan på vätgas med låga koldioxidutsläpp enligt vårt löftesscenario.
• Vätgasproduktionen når 500 till 630 miljoner ton per år (Mtpa) enligt våra löften respektive netto-noll-scenarier. Låg kostnad för förnybar energi och kraftinfrastruktur stödjer grönt väte, medan CCUS och låga naturgaspriser stödjer blått väte.
• Tillväxten av rörledningar inom väte med låga koldioxidutsläpp och projektgenomförande accelererar under vårt löftesscenario. Större projekt ger stordriftsfördelar och stödjer marknadsutvecklingen.
• Ett attraktivt försäljningspris för väte och incitament övervinner höga projektkostnader. I USA hjälper Inflation Reduction Act projekt att gå framåt och andra länder kan följa en liknande policyram.
• Internationell handel möjliggör väteadoption. Enligt vårt löftesscenario är den globala handeln cirka 30 miljoner ton högre än i vårt basfall.
• Kolavskiljningen når 6 Bt, nästan tre gånger högre än vår energiövergångsutsikt.