Internationella domstolen går vidare med målet mot Myanmar

Den 22 juli 2022 avgav Internationella domstolen (ICJ), FN:s främsta rättsliga organ, sitt dom om de preliminära invändningar som har framförts av Republiken Myanmars union i målet om tillämpningen av konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (folkmordskonventionen), där man fann att den har jurisdiktion och att nämnda ansökan kan tas upp till prövning.

Den 11 november 2019, Gambia inledde förfarandet mot Myanmar vid ICJ och hävdade att Myanmars regering har varit inblandad i grymheter mot rohingya-muslimerna, inklusive att "döda, orsaka allvarliga kroppsliga och psykiska skador, tillfoga tillstånd som är beräknade att åstadkomma fysisk förstörelse, införa åtgärder för att förhindra födslar, och tvångsöverföringar, är av folkmords karaktär eftersom de är avsedda att förstöra rohingyagruppen helt eller delvis” i strid med folkmordskonventionen. Ansökan uppgav vidare att "från omkring oktober 2016 inledde Myanmars militär ('Tatmadaw') och andra Myanmars säkerhetsstyrkor omfattande och systematiska 'röjningsoperationer' – den term som Myanmar själv använder – mot rohingyagruppen. De folkmordshandlingar som begicks under dessa operationer var avsedda att förstöra rohingya som grupp, helt eller delvis, genom användning av massmord, våldtäkt och andra former av sexuellt våld, samt systematisk förstörelse genom eld av deras byar, ofta med invånare inlåsta i brinnande hus. Från augusti 2017 och framåt fortsatte sådana folkmordshandlingar med Myanmars återupptagande av "röjningsoperationer" i en mer massiv och bredare geografisk skala." Gambia har också begärt genomförandet av flera provisoriska åtgärder för att träda i kraft som en brådskande fråga, inklusive åtgärder inom den burmesiska regeringens makt för att "förebygga alla handlingar som utgör eller bidrar till brottet folkmord" och "inte förstöra eller göra otillgängliga några bevis relaterade till händelserna."

Den 23 januari 2020, ICJ beordrade Myanmar ett antal provisoriska åtgärder, inklusive "vidta alla åtgärder som står i dess makt för att förhindra att alla handlingar utförs inom ramen för artikel II i [folkmordskonventionen]", "säkerställa att [militären] såväl som alla irreguljära beväpnade enheter som kan ledas eller stödjas av den och alla organisationer och personer som kan vara föremål för dess kontroll, ledning eller inflytande, begår inte några [förbjudna] handlingar […] eller konspiration för att begå folkmord, direkt och offentlig uppmaning till begå folkmord, försök att begå folkmord eller medverkan till folkmord", "vidta effektiva åtgärder för att förhindra förstörelsen och säkerställa bevarandet av bevis relaterade till anklagelser om handlingar inom ramen för artikel II i [folkmordskonventionen]", bland annat andra.

Som svar på Gambias ansökan framförde Myanmars regering fyra preliminära invändningar mot ICJ:s jurisdiktion och ansökans tillåtlighet, inklusive att ICJ saknade jurisdiktion, att ansökan var otillåtlig eftersom den "verkliga sökanden" var organisationen av Islamic Cooperation saknade Gambia ställning för att väcka ärendet, bland annat.

I sin dom av den 22 juli 2022 avvisade ICJ alla fyra invändningarna och fann att den har jurisdiktion och att nämnda ansökan är tillåtlig. Domen är slutgiltig, utan överklagande och bindande för parterna.

Kommenterar domen, Wai Wai Nu, en Rohingya-förespråkare, sade: "Jag är lättad över att fallet med folkmordet på Rohingya kommer att fortsätta [utan] ytterligare dröjsmål. Vi har väntat så länge på det här ögonblicket. Världen måste nu påskynda sina ansträngningar för att skapa rättvisa och ansvar för rohingya. Rättvisa försenad är rättvisa nekad."

Stephen Schneck, kommissionsledamot vid US Commission on International Religious Freedom (USCIRF) välkomnade domen som uppmanar den amerikanska regeringen att "stödja multilaterala ansvarsmekanismer som detta fall."

Under årens lopp, Kanada och Nederländerna stödde formellt Gambia med en gemensam avsikt att intervenera i detta förfarande. Andra länder, inklusive USA och Storbritannien övervakar utan ytterligare inblandning. Men den 21 mars 2022 erkände utrikesminister Antony J. Blinken formellt grymheterna mot rohingyas som folkmord och brott mot mänskligheten. Som sekreterare Blinken bekräftade togs detta beslut baserat på en saklig bedömning och juridisk analys som utarbetats av utrikesdepartementet.

När ärendet fortskrider är det viktigt att komma ihåg att den militära ställning som anklagas för folkmord nu sitter vid makten i Myanmar, efter att ha tagit över makten den 1 februari 2021. Rohingyaerna fortsätter att möta existentiella hot i Myanmar men också en svår situation i Bangladesh där över en miljon rohingyas hittade sin tillflykt. Alla parter i folkmordskonventionen måste agera i enlighet med sina skyldigheter för att förebygga och bestraffa brottet folkmord för att säkerställa omfattande svar på grymheterna mot rohingya i Myanmar.