Den 6 februari markerar den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning, en FN-dag utsedd för att förstärka och rikta insatser för att avskaffa bruket av kvinnlig könsstympning (FGM). Kvinnlig könsstympning avser alla ingrepp som innebär att man förändrar eller skadar de kvinnliga könsorganen av icke-medicinska skäl. Men könsstympning står för mer än ett medicinskt ingrepp som orsakar tillfällig smärta och lidande. Kvinnlig könsstympning är en allvarlig kränkning av kvinnors och flickors mänskliga rättigheter. Könsstympning är en kränkning av mänskliga rättigheter som resulterar i fysiska och psykiska konsekvenser som kvinnor och flickor måste ta itu med resten av livet.
Runt 1 av 4 flickor och kvinnor, eller 52 miljoner över hela världen, upplevt kvinnlig könsstympning, utförd av hälsopersonal som pekar på en alarmerande trend i medikaliseringen av kvinnlig könsstympning. Bara under 2023 finns det 4.32 miljoner flickor runt om i världen som riskerar att genomgå könsstympning. Även om det främst är koncentrerat till 30 länder i Afrika och Mellanöstern, är kvinnlig könsstympning ett universellt problem och praktiseras även i vissa länder i Asien och Latinamerika. Kvinnlig könsstympning fortsätter att bestå bland invandrarbefolkningar som bor i Västeuropa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland.
De senaste åren har sett en viss positiv utveckling. Bland annat, som rapporterats av FN:s befolkningsfond (UNFPA), "som ett resultat av samhällsledd engagemang genom utbildning, dialog och samförståndsskapande har mer än 45 miljoner individer i 34,659 532,158 samhällen gjort offentliga uttalanden om att [kvinnlig könsstympning] överges. Dessutom hindrades 19 1 flickor från att genomgå praktiken tack vare etablerade samhällsbaserade övervakningsmekanismer.” Covid-3 sägs dock ha långtgående effekter på ansträngningarna att stoppa kvinnlig könsstympning. UNFPA räknar med en 2030/19-minskning av framstegen mot ett slut på kvinnlig könsstympning till 2. Covid-XNUMX-relaterade störningar i förebyggande program kommer att resultera i XNUMX miljoner fall av kvinnlig könsstympning under det kommande decenniet som annars skulle ha avvärjts.
Mer behöver göras för att förhindra kvinnlig könsstympning och ta itu med covid-19-relaterade störningar. Detta är när flickor som genomgår könsstympning möter livslånga konsekvenser som kunde ha förhindrats. Bland kortvariga komplikationer är svår smärta, chock, överdriven blödning, infektioner och svårigheter att kissa. Bland långsiktiga effekter finns konsekvenser för deras sexuella och reproduktiva hälsa och mentala hälsa.
År 2023, UNFPA och UNICEF Gemensamt program för eliminering av kvinnlig könsstympning: Leverans av det globala löftet lanserade "Partnerskap med män och pojkar för att omvandla sociala normer och genusnormer för att stoppa kvinnlig könsstympning." UNFPA och UNICEF uppmanar det globala samfundet att samarbeta med män och pojkar och främja deras engagemang för att påskynda elimineringen av denna skadliga praxis och höja kvinnors och flickors röster. FN identifierade betydande motstånd mot kvinnlig könsstympning bland män och pojkar i länder som Eritrea, Etiopien, Guinea och Sudan. UNFPA och UNICEF arbetar med organisationer runt om i världen för att engagera och samarbeta med män och pojkar och för att de ska ta en aktiv roll. Som de rapporterar, "har dessa initiativ resulterat i en ökning av manliga allierade." Män och pojkar måste spela sin roll för att eliminera bruket av kvinnlig könsstympning, inklusive religiösa och traditionella ledare, hälsoarbetare, brottsbekämpande tjänstemän, medlemmar av det civila samhället och gräsrotsorganisationer, med mera. Att avsluta kvinnlig könsstympning är en gemensam ansträngning och kommer att kräva att hela samhällen arbetar tillsammans för att ta itu med det.
Källa: https://www.forbes.com/sites/ewelinaochab/2023/02/06/united-nations-men-and-boys-to-play-active-role-to-end-fgm/