Ryska försök till gråzonsoperationer mot Finland kan garantera Natos expansion

Rapporter som Ryssland har flyttade militär personal och utrustning mot gränsen till Finland dök upp i början av veckan. Sabelraslet ses i väst delvis som ett förspel till gråzonsoperationer för att skrämma finländarna mot att gå med i Nato. Ironiskt nog kan dessa drag ha precis motsatt effekt.

På måndagen verkade en Twitter-video visa ryska militärfordon som bär K-300P Bastion-P kustförsvarsmissilsystem enligt Storbritannien Daily Mail. En vägskylt som visar riktningen mot Helsingfors var synlig i videon.

Samma dag meddelade Nato att två multinationella flottgrupper på sexton fartyg ledda av den kungliga nederländska flottan kommer att patrullera Östersjöns kuster av medlemmar som Polen och Estland för att "upprätthålla en trovärdig och kapabel defensiv förmåga".

Det är osäkert om de två dragen är relaterade med tanke på deras nästan samtidiga timing, men Nato vill helt klart lugna sina baltiska stater såväl som Polen. Däremot är flytten av rysk utrustning nära Finland en otvetydig signal om att Vladimir Putin försöker skrämma finländarna.

Hans motivering är den ökande sannolikheten att Finland och dess grannland Sverige kommer att agera för att gå med i Nato innan våren är ute. På onsdagen sa Finlands statsminister Sanna Marin under en gemensam presskonferens med sin svenska motsvarighet Magdalena Andersson, att Finland är redo att fatta ett beslut om Nato "inom några veckor" snarare än månader efter en omfattande debatt i den 200 manade Eduskunta-lagstiftaren.

Bryan Clark, senior fellow vid Hudson Institute, säger att utan tvekan, "[Putin] försöker skrämma Finland till att inte gå in på vägen att gå med i Nato." Clark säger att timingen är viktig. Perioden mellan nu och ett eventuellt tillkännagivande av landets ansökan om medlemskap är en potentiell möjlighet för Ryssland.

"Ni har fler pacifistiska finska [politiska] partier som skulle kunna gå samman och motsätta sig NATO-medlemskap. Putin tänker förmodligen om han kan sätta press på landet, kanske han kan få de mer pacifistiska [parlamentarikerna] att gå emot Nato-idén.”

Clark hävdar att trots en utbredd uppfattning i Washington att Finland kommer att ansöka om medlemskap är beslutet inte garanterat. – Offentliga opinionsundersökningar i Finland och Sverige går i riktning mot NATO-medlemskap, men parlamentet måste rösta och just nu är det delat 50-50. Det finns en möjlighet att få in Finland i Nato, men det är inte säkert ännu.”

Ryssland har redan formulerat ”riskerna” med Finlands upptagande i Nato. Förra veckan sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov att Ryssland skulle "balansera om situationen" med sina egna handlingar. Dessa kan spelas ut före något tillkännagivande och under den period då de nuvarande 30 Nato-länderna överväger om de ska grönt ljus för Finlands medlemskap. Processen kan ta fyra månader till ett år att slutföra, vilket lämnar ett ytterligare fönster innan skyddet enligt artikel 5 (NATOs ömsesidiga försvar) skulle börja.

Under tiden kommer Putin nästan säkert att öka takten i "gråzonsoperationer" (aktioner som inte klarar av en uppenbar militär konfrontation) mot finländarna. Det berättade Esa Pulkkinen, ständig sekreterare vid Finlands försvarsministerium Brytande försvar förra veckan. "Vi måste naturligtvis vara redo att möta konsekvenserna."

Dessa konsekvenser beskrivs i en ny säkerhetsrapport släpptes av den finska regeringen på onsdagsmorgonen. Rapporten hävdar att Finland kommer att bli ett mål för omfattande och mångfacetterad hybridinflytandeverksamhet. Även om de kan involvera användning av militärt tryck (omplacering av K-300P kustförsvarsmissiler) eller till och med militär styrka, citerar rapporten flera hybridaktiviteter som troligen kommer från Ryssland.

De inkluderar offentliga desinformationskampanjer i Finland, "instrumentaliseringen av migration", där Vitryssland eventuellt tvingar flyktingar över grannländernas gränser, störning av kommunikationslinjerna mellan regeringen och den privata sektorn och möjliga störningar av grundläggande tjänster och den finska ekonomi.

Dessa har redan startat Clark-anteckningar. ”De vill att den finska pressen ska ta upp deras verksamhet och publicera dem vilket de har gjort. De körde [missiler] på vägen väldigt uppenbart till den finska gränsen och lät folk ta bilder av det.”

Han tillägger att Ryssland sannolikt kommer att vidta avancerade hybridelektroniska krigföringsaktioner, eventuellt kapa mobiltelefonnätverk för att skjuta ut en rad meddelanden som förklarar att om Finland går med i NATO kommer finländare att finna sig själva som offer för rysk aggression. Förlamande cyberattacker på finsk infrastruktur, på distans eller via trådlösa nätverk, kan också förekomma.

Även om det är skrämmande är sådana handlingar inte nya för Fins Sean Monaghan, Storbritanniens gäststipendiat, vid Centre for Strategic and International Studies (CSIS).

"Finland har daglig erfarenhet av rysk "gråzon"-aggression, från luftrumsintrång till cyber- och ekonomiskt tvång. Det är värd för European Centre of Excellence för att motverka hybridhot och har omfattande konstitutionella och praktiska förmågor för att motverka vad den kallar "hybrid påverkan" från Ryssland – inte minst sammanhållningen och motståndskraften i dess civila samhälle."

Landet har utan tvekan förberett sig för det värsta med Ryssland sedan vinterkriget 1939 när fenorna ensamma stötte tillbaka ryska styrkor på sex månader, vilket ledde till Moskvafredsfördraget 1940 och 80 år av neutralitet som kan sluta med NATO-medlemskap.

En omfattande funktion i Financial Times förklarade nyligen hur landet har utnyttjat alla nivåer i samhället för att förbereda sig på möjligheten av konflikt med sin granne, från att lagra sex månader av bränsle, spannmål och läkemedel till praktiserade bombskydd och civila kommunikationsplaner och absorbering av en tredjedel av dess vuxen befolkning till militären.

Med tanke på Finlands beredskapsnivå och dess långa historiska minne, är möjligheten – kanske sannolikhet – att ryska gråzonsoperationer faktiskt kan slå tillbaka, vilket påskyndar allmänhetens och parlamentariska önskan att gå med i Nato.

"Putin har visat sig vara mycket effektiv på att mobilisera sina fiender mot honom", konstaterar Clark. "Kriget mot Ukraina har uppenbarligen sammanfört Nato på ett sätt som det inte hade varit tidigare."

Att pressa Finland har en verklig chans att ge motsatsen till den effekt Ryssland vill att Clark lägger till. "Det verkar som att vi har korsat Rubicon där de mer fredsintresserade befolkningen i Finland och Sverige har beslutat att förbli i fred bäst uppnås genom att gå med i Nato."

CSIS Monaghan håller med. – Enligt min erfarenhet är finländarna lugna och beslutsamma. De kommer säkerligen inte att skrämmas av Kremls urgamla lekbok om att skramla med kärnsabeln – i själva verket kommer det att vara tvärtom. Putins invasion av Ukraina har ryckt Finland [och Sverige] ur deras allianslösa dvala och gjort NATO-medlemskapet oundvikligt. Om det är en sak som kommer att försegla affären så är det kärnvapenskräm.

Det skulle vara en stor motsats för Putin. Finland delar den längsta gränsen med Ryssland av någon EU-stat, som sträcker sig över 810 miles (1,300 XNUMX kilometer). Det skulle anpassa en av Europas bästa militärer (många bättre än Tysklands militärer) till Nato i den strategiskt vitala Östersjöregionen.

"Det finns så mycket mer territorium att försvara," säger Clark. "Ryssland har historiskt haft en neuralgi om att försvara sina gränser. Det sätter mer påfrestningar på den [ryska] militären.”

Finland är en säkerhetsleverantör, inte en konsument, påpekar Monaghan.

"Det uppfyller redan Natos mål för försvarsutgifter. Förutom en mycket kapabel och modern militär [inklusive 64 F-35 på väg] har den kanske de mest avancerade civilförsvarsarrangemangen i Europa, med en stor reservstyrka, allmän värnplikt och civilförsvarsutbildning i skolor. Finlands modell för "totalförsvar", eller vad den kallar "omfattande säkerhet", är mycket beundrad i Nato och skulle stärka alliansens strategi för motståndskraft."

Medan Ukrainakonflikten redan lagt Finlands handelsrelation med Ryssland i kistan – enligt Brytande försvar, Ryssland står för 4.5 % av Finlands export och exporten av varor och tjänster till Ryssland står för cirka 1.6 % av Finlands förädlingsvärde – nya ryska gråzonsverksamheter skulle stänga locket.

"Finland var en stor leverantör av telekommunikation och elektronik till Ryssland", säger Clark. "Jag tror att det är ett problem för Ryssland. Förlusten av Finland som kund för ryska metaller, olja och gas är också ett problem. Ryssland kommer säkert att känna det och Finland har många fler alternativ.”

På lång sikt skulle ett finskt och svenskt NATO-medlemskap cementera just det som Ryssland har försökt undvika i ett halvt sekel, en avslutande halvmåne av opponerande allierade nationer på dess gräns mot det västerländska samhället och ekonomin. Trycket kan påminna om det kalla kriget, en (tack och lov) indirekt ekonomisk/militär konkurrens vars resurser och politiska påfrestningar tvingade Sovjetunionen till mattan.

Putins skräck i gråzonen kan driva ett en gång motvilligt Skandinavien i Natos armar och, med ett mindre imperium att åberopa än sina förfäder, starta klockan på hans regims upplösning.