The Bird Calls Sam Sodomsky på hans utsökta nya LP och produktiva musikaliska produktion

När det kommer till att göra skivor på en produktiv och flitig basis, kan den New York-baserade singer-songwritern Sam Sodomsky ge Neil Young en chans för pengarna. Under monikern av Fågeln kallar, Sodomsky har spelat in och själv släppt svindlande 30 album under sin musikkarriär. Och det är utöver hans dagliga jobb som associerad redaktör för musikwebbplatsen Pitchfork.*

"Jag gjorde alltid musik", förklarar han om sin häpnadsväckande produktivitet. "Jag gjorde allt på min bärbara dator. Då var jag verkligen sugen på att jobba så snabbt som möjligt och tjäna så mycket jag kunde. Det finns många av dessa album som kanske sträckte sig över en vecka eller två med skrivande och inspelning. Nu är jag kanske i den här zonen för ett album om året där jag jobbar lite mer medvetet. Fast samtidigt, 2021, släppte jag tre skivor. Så vem vet vad det här året kommer att ge."

Det ursnygga och folkliga bidrar till The Bird Calls växande diskografi Mitt liv i Hollywood, som släpptes i december. Skivan är ett avsteg från Sodomskys tidigare DIY-inspelningar genom att den gjordes för första gången i en inspelningsstudio och innehöll gästmusiker som basisten Charlie Kaplan och keyboardisten Winston Cook-Wilson. Dess expansiva men ändå intima sound – levererat med Sodomskys varma och vältaliga sång – representerar en utveckling från 2021 års Tarot, The Bird Calls första släpp någonsin för indieetiketten Ruination Records.

Han förklarar att hans tidigare sätt att göra musik involverar Garageband och Microsoft Word på sin dator. ”Jag skriver låten, gitarren i knät. När jag har skrivit klart spelar jag in den och låten är klar, och jag går vidare till nästa. Det var så jag gjorde alla mina skivor. Och Tarot var en grej där jag släppte två skivor det året, och jag hade några låtar över och en massa ledig tid. Jag kom verkligen in i det här flödet och jag skrev vad för mig kändes som de bästa låtarna jag någonsin skrivit [för Tarot], precis som den ena efter den andra.”

Sodomsky började arbeta på ett nytt album under första halvan av 2022 men bestämde sig sedan för att lägga det på hyllan. I samarbete med producenten/musikern Ian Wayne vid den senares inspelningslokal i Ridgewood, Queens, hade Sodomsky planerat att spela in några äldre Bird Calls-låtar som studioversioner för en retrospektiv release. Men, minns han, "när nästa session kom hade jag skrivit "Mitt liv i Hollywood." Det var en av de där låtarna som fanns i mitt huvud [när jag vaknade]. Jag satte mig ner och skrev det och avslutade det. När jag tog in den nästa vecka kunde jag säga att Ian var riktigt psykad över den. Det var nybörjarlycka där allt vi lade till fick det att låta bättre, spännande och annorlunda. Den låten låste upp hela grejen där det var som "Okej, låt oss skrota hela idén med att göra en samling och låt mig skriva fler låtar som vi kan bygga i studion tillsammans."

Ljudmässigt, Mitt liv i Hollywood albumet frammanar omedelbart ett antal referenser: en sedan länge förlorad hippiekultskiva från 60-talet, 70-talets Laurel Canyon-trubadurer och Elliott Smith (bland artisterna på Sodomskys radar medan han spelade in albumet inkluderade Bruce Springsteen, Pat Metheny, Aztec Camera, Mia Doi Todd och John Denver); Sodomskys impressionistiska texter framkallar känslor av romantik, ironi, nostalgi och melankoli, vilket är uppenbart i sånger som "The Apology Rag", "Better Investments" och "Auditioning for the Part". Han säger att låtarna till det nya albumet – av vilka några användes från det tidigare skrotade projektet – kopplade till honom eftersom de skrevs inom en mycket kort tidsperiod.

"När jag skrev "My Life in Hollywood" var det det som låste upp tonen jag ville använda. Jag tycker att låten är lite rolig, lite sorglig. Jag gillar att det slutar med en förförelse, en inbjudan. Det hela är i ett försök att försöka skriva bra om intimitet mellan människor och relationer – jag tror att det är vad de flesta låtarna handlar om.”

Några av texterna från "My Life in Hollywood" refererar till andra låtar, som John Lennon och Yoko Onos "Happy Xmas (War Is Over)"; Terry Jacks "Seasons in the Sun"; och Rod Stewarts "Every Picture Tells a Story". "Jag gillar att skriva låtar där det finns en utmaning", säger Sodomsky, "att låten finns i en värld där andra låtar finns. Om jag sjunger en rad om en flod eller en sjö kan jag inte låtsas som om jag är den första låtskrivaren som säger det. Jag känner att jag vill utmana mig själv att ha låtar som är i konversation med andra låtar. Också för att jag är kritiker är jag van vid att prata med konst. Jag skrev "My Life in Hollywood" som en låt om en sellout - någon som brukade vara lite mer omstörtande och hade blivit mer bekväm och sånt. Så det var bara naturligt att det skulle leka med hippiespråket.”

Sodomsky anser att "Fragments", ett spår från den nya skivan med jazzgitarr av Katie Battistoni, är ett lyriskt genombrott för honom. "För mig handlar den låten ungefär om hur ensamheten förändras när man blir äldre. Sedan slutar det med idén om att "vet att jag lyssnar", vilket var något jag tänkte mycket på. Som den där raden i "Still Life" där jag säger: "Öppna ditt hjärta för mig, jag vill se den trasiga delen." Det var den typen av intimitet jag ville skriva om. "New Harbour View" är en liknande sak där det är som när du flyttar till ett nytt ställe med en partner och ni båda får plats med landet - det är inget ni har för avsikt att göra tillsammans. Det är något som man så småningom lär sig tillsammans och alltid delar.

""Fragment" är den mest utarbetade förklaringen till det i olika scener och inställningar", fortsätter han. "När jag skrev den tänkte jag på Bob Dylans "I Want You." [Demoversionen av "Fragments" är] verkligen rullande. Men när vi spelade det i studion var det mycket mer lounge-y och avslappnat. Jag är verkligen stolt över den låten. Om jag spelade in det ensam i min lägenhet, vilket jag gjorde som en demo, skulle det vara en helt annan sak.”

Sodomsky kommer från Reading, Pennsylvania, och har varit besatt av musik sedan barndomen; han utvecklade sitt gitarrspel under hela sin tonårstid och gick senare med i några rockband. "Jag blev riktigt upphetsad av att göra konstigare, tystare saker", säger han. ”Jag började spela in som The Bird Calls kanske 2005 när jag var 12 eller 13. Det var bara ett inspelningsprojekt. Jag gjorde alltid saker. Ibland var det jag som busade på en gitarr och sedan satte massor av effekter på den."

Sodomsky flyttade till New York City 2014 för att studera vid Columbia Universitys facklitteratur MFA-program; det var också i Big Apple där han hittade vänner som var musiker och satte honom på räkningar med dem. Under denna period började han skriva för Pitchfork där han har recenserat ett flertal album av artister så olika som Bruce Springsteen, Taylor Swift, Genesis, King Crimson, Phoebe Bridgers och Bob Dylan. Att vara musikkritiker är för honom avgörande för hans eget låtskrivande.

"Jag tror att jag har en mycket underliggande övertygelse om att jag inte förmedlar mycket magi i låtskrivarkonsten. Jag är inte särskilt värdefull för det, vilket är en del av varför jag jobbar så snabbt. Jag tycker om att skriva en låt som jag vet inte är perfekt eftersom det är mer att få ut idén, och att komma till nästa är det som är spännande. Men jag förmedlar mycket magi när det gäller att lyssna och tänka på musik och njuta av den. Det är det jag älskar med att vara kritiker – det är att höra en skiva och hitta igenom den och försöka sätta ord på varför det känns bra att höra det eller varför det ger resonans.

"Att göra konst är ett annat sätt att göra det. Det säger: "Det här är en låt som inte finns i världen som jag vill höra." Eller, 'Varför har ingen skrivit en låt som diskuterar denna riktigt specifika känsla jag har?' Jag känner att det hela är i ett försök att belysa och sätta ord på saker som alla känner eller som människor som jag känner att det inte finns ett strikt ordförråd för. Det är därför det är spännande för mig att recensera album. Det är därför det är spännande att skriva låtar. Det är en del av samma projekt, typ.”

Med tanke på hans rikliga inspelningsproduktion och flitiga inställning till att skapa musik har Sodomsky redan en aning om vad nästa Bird Calls-album kommer att bli. "Idén jag har för min nästa skiva är att göra en samarbetssak där jag har någon i rollen som producent, men jag vill liksom ge någon mer kreativ makt över projektet. Jag skulle verkligen vilja göra något där jag bara är låtskrivaren och artisten, och så har jag en producent som har en vision för ljudet av det, även om det inte har med mina gamla skivor att göra. Jag skulle älska att få tillbaka något i slutändan som inte låter som något jag kunde ha gjort på egen hand och som förvånar mig med hur det låter. Jag menar, Mitt liv i Hollywood förvånade mig också med hur det låter. Nu när jag har gjort det är jag exalterad över att göra något som känns helt annorlunda.”

Fågeln kallar' Mitt liv i Hollywood finns ute nu via Ruination Records och tillgänglig på Bandcamp och andra digitala musikplattformar.

(*fullständig avslöjande: Jag har tidigare arbetat för Pitchfork)

Källa: https://www.forbes.com/sites/davidchiu/2023/01/21/the-bird-calls-sam-sodomsky-on-his-exquisite-new-lp-and-prolific-musical-output/