Sparplanen för sparsamhet kan vara den viktigaste investeraren du aldrig hört talas om. Pensionsplanen, som betjänar 6.5 miljoner federala anställda, inklusive tjänstemän och militären, hade 762 miljarder dollar i tillgångar den 31 mars.
Det är därför inte konstigt att Department of Labor – som vill att sponsorer av pensionsplaner från den privata sektorn ska beakta klimat- och andra miljö-, sociala och styrelserisker eller ESG-risker i sina fondval – vill att TSP också ska överväga dem. Men eftersom TSP är under en annan regulatorisk regim har politisk friktion uppstått kring frågan.
I februari publicerade DOL:s Employee Benefits Security Administration en begäran om offentlig feedback om "Möjliga byrååtgärder för att skydda livsparande och pensioner från hot om klimatrelaterade finansiella risker." I den ställer DOL några spetsiga frågor om TSP:s investeringsalternativ och dess styrelse, Federal Retirement Thrift Investment Board, eller FRTIB, inklusive: "TSP:s fonderbjudanden bygger på passiv indexinvestering... Vilken analys skulle FRTIB kunna göra för att informera om andra möjliga index bättre kan ta hänsyn till riskerna med klimatförändringarna?”
Samtidigt introducerade åtta republikanska kongressledamöter – som alla har fått kampanjbidrag från fossilbränsleindustrin tidigare – No ESG at TSP Act i maj. De motsätter sig TSP:s nya "fondfönster", som liknar ett mäklaralternativ, som tillåter deltagarna att investera i cirka 5,000 XNUMX olika fonder utanför planen, inklusive vissa ESG-fonder. Rep. Chip Roy (R., Texas) hävdar att ESG "undergräver USA:s energifrihet till förmån för våra fiender", och vill förbjuda ESG-fonder i fönstret.
Läs mer Guide till rikedom
Fönstret är inte ett attraktivt alternativ för de flesta investerare, inklusive ESG. Den tar ut en årlig administrativ avgift på $55, en årlig underhållsavgift på $95 och en avgift per handel på $28.75. Dessutom är den endast tillgänglig för deltagare med saldon över $40,000 25, och de kan inte bidra med mer än XNUMX % av sitt TSP-saldo till det.
Till skillnad från pensionsplaner inom den privata sektorn, har inte DOL den tillsynsmyndighet att skapa regler för TSP; bara kongressen kan. Ändå är det meningen att DOL ska granska TSP för att se att den beter sig som en förtroendeman för deltagarna. Förvaltare måste överväga de potentiella riskerna för att planera deltagare i olika investeringsalternativ och försöka minimera dessa risker. Frågan blir då om de befintliga planalternativen tar itu med klimatförändringsrisken. Om de inte gör det, bör FRTIB justera dem eller lägga till ett nytt ESG-vänligt investeringsalternativ?
TSP erbjuder för närvarande fem huvudsakliga planalternativ: en statsobligationsfond (G-fond), en obligationsindexfond (F-fond), en aktieindexfond med stora bolag (C-fond); en småbolagsindexfond (S-fonden), och en internationell indexfond (I-fonden). Deltagarna kan allokera till dessa fonder efter eget gottfinnande eller välja mellan 10 "livscykelfonder" med måldatum (L-fonder) bestående av kombinationer av huvudfonderna.
Även om eventuella förändringar skulle påverka miljontals deltagare, har DOL endast fått 139 brev som svar på sin begäran om information. (Kommentarperioden slutade den 16 maj.) Ett av dessa brev kom dock från FRTIB, som stöter på alla föreslagna ändringar. För det första anger den att dess roll som förtroendeman skiljer sig från en privat sektor: "De flesta pensionsförvaltare har den skönsmässiga befogenheten att bestämma antalet och typen av investeringsfonder som är tillgängliga för deras deltagare. FRTIB har å andra sidan ingen sådan befogenhet. Antalet och typerna av investeringsalternativ som är tillgängliga för TSP-deltagare dikteras av federal lag."
Det är sant att kongressen godkände alternativen för närvarande i TSP, och TSP kan inte lägga till ett nytt ESG-alternativ utan kongressens godkännande. Men skulle FRTIB rekommendera att ändra de befintliga indexfondernas strategier för att göra dem ESG-vänliga?
Enligt reglerna som styr TSP måste de nuvarande fonderna i planen spåra index som är "allmänt erkända" och en "rimligen fullständig representation" av marknaden. FRTIB säger: "Även om det tydligt finns ESG-index, har inget av dem hittills stigit till nivån för ett "allmänt erkänt" index."
Men hur allmänt erkända är TSP:s befintliga index? C-fonden och F-fonden följer de mest populära indexen – S&P 500 respektive Bloomberg US Aggregate Bond Index. Men S-fonden följer Dow Jones US Completion Total Stock Market Index för småbolag. Det är inte ett allmänt erkänt index. En av de enda fonderna för att spåra det,
Fidelity Extended Market Index
(ticker: FSMAX), nedgraderades av Morningstar från Silver till Brons i augusti för att: "Fondens udda index har en ihållande tillväxtlutning som nyligen har flyttat den till medelstora bolags tillväxtkategorier." Det beror på att indexet har aktier som S&P 500 exkluderar, inklusive några medelstora till stora tekniska.
"Stagan [som styr TSP] säger att vi måste välja en allmänt erkänd fond som är så representativ för marknaden som möjligt", säger Kim Weaver, FRTIB:s chef för externa angelägenheter. "Det finns för närvarande inte någon allmänt erkänd ESG-fond eftersom det finns olika syn på vad ESG är."
Men det finns också olika åsikter om vad små bolag är – se det populära
Russell 2000
och
S&P SmallCap 600
index. Det finns också olika definitioner av internationella aktier, men TSP:s I-fond följer ett index som utesluter tillväxtmarknader som Indien och Kina samt små till medelstora internationella aktier.
Om bristen på fullständighet i marknadstäckningen är argumentet mot ett ESG-index, är det värt att notera att
S & P 500
har alltid utelämnat vissa stora, viktiga företag. I 45 år utelämnade S&P 500
Berkshire Hathaway
(BRK.B), som bara gick med i indexet efter en aktiesplit 50-till-1 2010. Indexet väntade också i åratal med att inkludera techjättar som t.ex.
Tesla
(TSLA),
Amazon.com
(AMZN) och
Alfabetet
(GOOGL).
Det är värt att notera att S&P 500 och MSCI USA Extended ESG Focus Index, som 23 miljarder dollar
iShares ESG Aware MSCI USA
(ESGU) spår, har haft praktiskt taget identisk avkastning under de senaste fem åren – 13.6 % respektive 13.7 % på årsbasis.
En fråga som uppstår: Om klimatförändringen är en finansiell risk, kommer avkastningen att vara identisk under de kommande 20 åren?
e-post: [e-postskyddad]