Högsta domstolens Google-fall har yttrandefrihet på nätet

Key Takeaways

• Google ställs inför högsta domstolen i ett fall som kan häva Big Techs immunitet mot dess tillvägagångssätt för innehållsmoderering
• Det finns anhängare och kritiker av Section 320, som hindrar internetföretag från att hållas ansvariga för användarnas innehåll
• Domstolen kommer att höra muntliga läsningar denna vecka och avkunna en dom i sommar

På tisdagen hörde USA:s högsta domstol muntliga argument för fallet Gonzalez mot Google, där resultatet i grunden skulle kunna omforma yttrandefriheten på internet.

Kärnan i målet är om 230 § ska upphävas. Denna lilla lag har skyddat sociala mediejättar från stora delar av granskning av deras policy för innehållsmoderering.

När debatten kring Big Tech och innehållsmoderering hettas upp, med båda sidor av gången som kräver reformer, låt oss titta på framtiden för yttrandefrihet på internet.

Nyfiken på tekniksektorns nästa steg? Vår Emerging Tech Kit låter dig investera i morgondagens teknikföretag. Vårt förtroende AI hanterar det hårda arbetet, vilket ger din portfölj ett diversifierat urval utan det hårda arbetet.

Ladda ner Q.ai idag för tillgång till AI-drivna investeringsstrategier.

Vad är historien bakom Gonzalez v. Google?

I november 2015 öppnade terrorgruppen ISIS eld i Paris och dödade 130 människor. Den 23-åriga amerikanska utbytesstudenten Nohemi Gonzalez var ett av offren.

Målsäganden, Nohemis mamma Beatriz Gonzalez och styvpappan Jose Hernandez, hävdar att Google (som moderbolag till YouTube) hjälpte och stödde ISIS genom att rekommendera allt mer extrema videor till tittare som är intresserade av dem, i strid med antiterrorismlagen.

Det finns ett liknande mål som behandlas i domstolen nästa dag med en annan omfattning. Nawras Alassaf var ett av de 39 offren som dödades på en nattklubb i Istanbul 2017 efter att en beväpnad man från IS öppnat eld.

Hans familj stämmer Twitter, Google och Facebook för att de inte har gjort tillräckligt för att stoppa uppkomsten av extremism genom moderering av innehåll. Högsta domstolen kommer att överväga om sociala medieföretag kan hållas ansvariga enligt antiterroristlagen.

Är det något annat på gång?

De två fallen kommer i en tid då teknikföretag står inför ökad granskning från alla håll.

Nyligen den amerikanska federala regeringen tog ut två antitrustärenden hos Big Tech leviathans, Microsoft och Google. Det förra gällde Microsofts förvärv av spelstudion Activision, och det senare gällde att Google tvingades avyttra en del av sin reklamverksamhet. Båda fallen pågår.

Politikerna har också höjt nivån. President Biden skrev i Wall Street Journal att USA släpar efter sina jämnåriga i Europa och Storbritannien. Digital Markets Act och Digital Services Act antas i EU och Storbritannien antar lagförslaget om digitala marknader, konkurrens och konsumenter.

Big Tech vet att strängare regleringar är på väg, men fortsätter att kämpa mot dess hörn. Högsta domstolens domar kan vara dominobrickorna som störtar teknikföretagens lätta resa genom det reglerande landskapet.

Vad är avsnitt 230?

På 1990-talet stämdes CompuServe och Prodigy båda för innehåll i sina onlineforum. Den senare dömdes emot då den valde att moderera sitt innehåll; domaren ansåg Prodigy "mer som en tidning än en tidningskiosk".

För trettio år sedan när internet fortfarande var en ny industri som skulle förändra världen, var politikerna oroade över utfallet av domen. I deras ögon, om internetföretagen inte modererade något innehåll så kunde hemska saker hända. Detta ledde till att § 230 antogs.

Många sociala medieföretag har förlitat sig på denna lilla del av Communications Decency Act 1996 sedan starten. Det fastställer att företag som är värd för innehåll från tredje part, som recensioner eller elaka kommentarer om någon, inte kan hållas ansvariga för det innehållet.

I förlagsvärlden hindrar förtalslagar tidningar och tidskrifter från att säga vad de vill om en person. Men med sociala medier är allt rättvist spel tack vare Section 230.

Det finns tvåpartistöd för att reformera avsnitt 230, men från olika perspektiv. Republikaner har hävdat att det uppmuntrar internetcensur, medan demokrater säger att det tillåter hatretorik och desinformation att spridas.

Trump var den första som försökte ta itu med frågan 2020, men motionen besegrades. Två år senare tillkännagav president Biden samma avsikt. "Jag uppmanar kongressen att bli av med den speciella immuniteten för sociala medieföretag och ställa mycket starkare krav på insyn på dem alla", sa han.

Vad säger sociala medieföretag?

Föga överraskande är Big Tech inte glad över den potentiella avvecklingen av lagen som ligger till grund för deras ekosystem.

Flera tekniska plattformar inklusive Meta, Twitter, Reddit och Wikipedia har alla hävdat att reformera Section 230 skulle vara en katastrof. YouTubes nya vd, Neal Mohan, varnade att "Sektion 230 underbygger många aspekter av det öppna internet".

Google, som är i centrum för rättstvisterna, sa att internet kan bli en "oorganiserad röra och ett minfält för rättstvister". I en ansökan uppmanade de domare att överväga konsekvenserna. "Denna domstol bör inte undergräva en central byggsten i det moderna internet," Googles advokater sade.

Teknikföretagens argument sträcker sig från varningar om att jobbannonser, restaurangrekommendationer och varor är några exempel på möjligt begränsat innehåll utan avsnitt 230.

På första sidan ser beslutet ut som en no-brainer. Allt som håller Big Tech mer ansvarigt för sina policyer för innehållsmoderering borde gå vidare, eller hur? Tyvärr är det inte så enkelt.

Hur kan detta fall påverka internet?

Alla är inte övertygade om att upphäva paragraf 230 och ersätta den med en modifierad formulering är den bästa vägen framåt.

Om Gonzalez-familjen skulle få ett beslut till sin fördel, är det möjligt att slussarna för rättstvister skulle öppnas för teknikföretag. De kan tillbringa flera år i en gräv av rättsfall för att slåss innan kongressen kommer överens om ett nytt tillvägagångssätt.

Om fallet lyckas, säger de fria yttrandefrihetsaktivisterna ACLU att plattformar kan censurera lagligt innehåll. "Sektion 230 definierar internetkultur som vi känner den", en talesperson sade. Experter vid Stanfords Cyber ​​Policy Center instämde i uppfattningen.

Vissa inom Högsta domstolen själv tycker att upphävandet är välbehövligt. Clarence Thomas, en av domstolens mest konservativa domare, skrev i en tidning från 2020 att att förlora immunitet inte skulle döda Big Tech-företag.

"Att parera tillbaka de svepande immunitetsdomstolarna har läst in avsnitt 230 skulle inte nödvändigtvis göra de tilltalade ansvariga för tjänstefel på nätet. Det skulle helt enkelt ge kärandena en chans att ta upp sina anspråk i första hand. Målsägande måste fortfarande bevisa meriten i sina fall, och vissa anspråk kommer utan tvekan att misslyckas, säger Thomas skrev.

Summan av kardemumman

Internet – och internetkulturen i sig – har rört sig långt utanför den ursprungliga räckvidden för avsnitt 230. Svaret ligger troligen någonstans mellan att upphäva avsnittet helt och hållet och att behålla det som det är, men det kan ta år innan en kompromiss uppnås.

Oavsett om de gillar det eller inte, genomgår ledande teknikföretag stora förändringar. Q.ai's Emerging Tech Kit kan hjälpa din portfölj att hålla koll på trenderna. Vår AI-algoritm ger dig de hetaste aktierna och ETF:erna inom teknikbranschen så att du och din portfölj kan ligga före kurvan.

Ladda ner Q.ai idag för tillgång till AI-drivna investeringsstrategier.