Den amerikanska dollarns status som en av de få pålitliga säkra tillflyktsorterna för investerare under årets marknadskaos började urholkas under fjärde kvartalet, även när dollarn postade sin största årliga framgång sedan 2015.
Under stora delar av året fick dollarns styrka skulden för att ha hjälpt till att tynga aktier, eftersom en dyrare valuta ätit på exportintäkter och företagsvinster medan högre statsräntor gjorde obligationer alltmer attraktiva i förhållande till aktier.
Men något förändrades för dollarn runt början av fjärde kvartalet. Centralbanker i Europa och – på senare tid – Japan tillämpade en mer aggressiv penningpolitik, vilket signalerade att de avser att sluta gapet med högre amerikanska räntor skapade av Federal Reserve. Detta bidrog till att driva deras valutor högre.
Samtidigt satsade investerare i USA på att Feds kampanj med räntehöjningar närmade sig sitt slut.
Detta resulterade i euron
EURUSD,
stiger med cirka 8.8% mot dollarn, dess största kvartalsvinst sedan 2010, enligt Dow Jones Market Data.
Samtidigt ICE US Dollar Index
DXY,
en mätare av dollarns styrka mot en korg med sex stora valutor, är på väg att falla 7.7 %, dess största kvartalsfall sedan andra halvåret 2010, visar Dow Jones Market Data. Yenen
USDJPY,
och brittiska pundet
GBPUSD,
stärktes också, tillsammans med många tillväxtmarknaders valutor, och under ett enskilt kvartal halverades dollarns framsteg hittills i år nästan till hälften.
Trots detta steg dollarindexet fortfarande med 7.9 % i år, dess största kalenderårsvinst sedan 2015, då det steg med 9.3 % mitt i euroområdets skuldkris som väckte rädsla för att grekerna skulle överge euron.
Strax före början av fjärde kvartalet nådde dollarindexet 114.11, årets högsta avräkningsnivå, den 27 september, enligt FactSet-data. Vid den tidpunkten var den populära mätaren för dollarns värde upp ungefär 19% för året.
Valutaanalytiker har skyllt denna förändring på två saker. En är uppfattningen att inflationen i USA har börjat svalna, vilket lättar på trycket på Fed att vara så aggressiv med sina räntehöjningar.
"...[I]nflationen och tillväxten minskar i USA och om det fortsätter kommer det att göra ytterligare Fed-räntehöjningar mindre sannolika", säger Bipan Rai, global chef för valutastrategi på CIBC, i en forskningsanteckning från tidigare under kvartalet .
På samma gång, Europeiska centralbanken har antytt att det är långt ifrån gjort att höja räntorna, medan investerare klamrar sig fast vid förhoppningar om att Feds första räntesänkning skulle kunna komma 2023, även om Feds senaste "dot plot"-prognos antydde att den första sänkningen inte kommer att komma förrän i början av följande år.
ECB höjde basräntan med 50 punkter för två veckor sedan precis efter att Fed levererat en liknande höjning, men till skillnad från Fed har ECB-chefen Christine Lagarde och andra seniora beslutsfattare signalerat att de är långt ifrån klara med sina räntehöjningar.
"...[T]han Fed är nära slutet av sin räntehöjningskampanj, och enligt marknaderna till och med närmare än vad den tror för närvarande. För det andra tycks ECB vara på jakt efter titeln "mest hökaktiga stora globala centralbank", eftersom ECB:s ECB-rådsmedlemmar har varit hökaktiga", sa analytiker på Sevens Report Research i en ny not.
På väg in i 2023 förväntar sig många på Wall Street att dollarn fortsätter att försvagas.
Valutanalytiker gav dock denna varning: vad som än händer med dollarn kan i slutändan bero på Fed. Om Fed maximerar Fed Funds-räntan till cirka 5 % som förväntat, är det möjligt att dollarn kan gå lägre, men om envis inflation och en stark amerikansk arbetsmarknad tvingar Fed att vara ännu mer aggressiv med sin penningpolitik, då kommer dollarn skulle kunna få ett nytt uppsving.
Källa: https://www.marketwatch.com/story/the-us-dollar-surrendered-its-status-as-the-worlds-premier-safe-haven-in-q4-heres-how-11672430163?siteid= yhoof2&yptr=yahoo