Försöket i Storbritannien kommer att injicera vätgas i ett gaseldat, nätanslutet kraftverk

Vätgas kommer att injiceras i en gaseldad, nätansluten kraftstation under ett försöksprojekt som kommer att pågå i 12 månader, i det senaste exemplet på hur stora företag vill integrera energibäraren i sin verksamhet och befintliga infrastruktur.

I ett uttalande tidigare i veckan noterade London Centrica sade att vätgas skulle injiceras av Centrica Business Solutions i en gas-toppanläggning i Lincolnshire, östra England.

Centrica sa att anläggningen på 49 megawatt hade "designats för att möta efterfrågan under högtrafik eller när produktionen från förnybar energi är låg, vanligtvis i drift mindre än tre timmar om dagen."

"Att blanda väte med naturgas minskar den totala kolintensiteten", tillade den.

En del av finansieringen för projektet kommer från Net Zero Technology Centre, som etablerades 2017 med stöd från Storbritannien och Skottlands regeringar.

Rättegången kommer också att involvera ett företag som heter HiiROC, som är specialiserat på omvandling av kolväten till väte och vad det kallar en "fast kolbiprodukt."

Det sistnämnda ämnet kan bland annat användas i bläck, bildäck och plast. I måndags sa Centrica att de hade ökat sin andel i HiiROC till cirka 5%.

"Det förväntas att under försöket, som påbörjas under tredje kvartalet 3, inte mer än tre procent av gasblandningen kan vara väte, vilket ökar till 2023% stegvis efter projektet," sa Centrica.

"Långsiktigt är visionen att gå mot 100 % väte och att implementera liknande teknik över alla gaseldade toppanläggningar."

Vätgas, som beskrivs av International Energy Agency som en "mångsidig energibärare", har en mångfald av applikationer och kan användas i ett brett spektrum av industrier.

Det kan tillverkas på flera sätt. En metod inkluderar elektrolys, med en elektrisk ström som delar upp vatten till syre och väte.

Om elen som används i denna process kommer från en förnybar källa som vind eller sol så kallar vissa det för "grönt" eller "förnybart" väte.

Idag är den stora majoriteten av väteproduktionen baserad på fossila bränslen. HiiROC säger att det använder en process som kallas termisk plasmaelektrolys för att producera väte.

De senaste åren har stora företag som Centrica tagit steg inom vätgassektorn.

Bara denna månad sa energiföretaget Cepsa med huvudkontor i Madrid att det skulle samarbeta med Rotterdams hamn för att utvecklas "den första gröna vätekorridoren mellan södra och norra Europa."

I ett tillkännagivande sa Cepsa att projektet skulle etablera "en grön vätgasförsörjningskedja" mellan hamnen i Algeciras i södra Spanien och Rotterdam, den holländska staden som är hem för Europas största hamn.

I september, Europeiska kommissionen godkände upp till 5.2 miljarder euro (ungefär 5.13 miljarder USD) i offentlig finansiering för väteprojekt, ett drag som den sade skulle kunna låsa upp ytterligare 7 miljarder euro i investeringar från den privata sektorn.

EU:s verkställande makt har sagt att de vill att 40 GW förnybara väteelektrolysatorer ska installeras i EU till 2030.

Förra månaden uttryckte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen stöd för vätgas under sitt tal om tillståndet i unionen.

I kommentarer översatta på kommissionens webbplats sa von der Leyen "väte kan vara en spelförändring för Europa. Vi måste flytta vår väteekonomi från nisch till skala."

I sitt tal hänvisade von der Leyen också till ett "2030-mål att producera tio miljoner ton förnybart väte i EU varje år."