Varför Biden Administration vill sälja Turkiet F-16 och Grekland F-35

Biden-administrationen hoppas få godkännande från kongressen för att sälja moderniserade F-16 till Turkiet och femte generationens F-35 Lightning II smygflygplan till Grekland. Om de godkänns kommer dessa affärer på flera miljarder dollar utan tvekan att få betydande konsekvenser för maktbalansen i Egeiska havet och östra Medelhavet.

Enligt Wall Street Journal, som bröt historien, hoppas administrationen att Ankara genom att få den turkiska F-16-affären godkänd kommer att släppa sina invändningar mot Finlands och Sveriges anslutning till Nato. Turkiet har blockerat upptagandet av båda de nordiska länderna och krävt att de ska bryta sina band med olika kurdiska grupper. Dessutom sa förvaltningstjänstemän till publikationen att kongressens godkännande av försäljningen "beroende av Turkiets samtycke" i denna fråga.

Turkiet begärde först att köpa 40 helt nya F-16 Block 70 jetplan och 79 moderniseringssatser för sina äldre F-16 i oktober 2021 i en affär värd 20 miljarder dollar. Det valde fler F-16 eftersom det hade tagits bort från F-35 Joint Strike Fighter-programmet 2019 och förhindrade att köpa något av jetplanen efter att det mottagit S-400 luftvärnsmissilsystem som det köpt från Ryssland. Ankara hade planer på att köpa upp till 100 F-35 till sitt flygvapen.

Under de senaste åren har Grekland övervägt att köpa mellan 20-40 F-35. Washington kommer med största sannolikhet att godkänna varje begäran från Aten om dessa avancerade flygplan. Detsamma kan dock inte sägas om den turkiska F-16-förfrågan.

President Joe Biden har länge förespråkat att sälja Turkiets nya F-16 och har upprepade gånger uttryckt optimism om att han kan vinna godkännande från kongressen. Vid NATO-toppmötet i Madrid i juni 2022 sa han att en F-16-försäljning inte skulle vara en "quid pro quo" för Sverige och Finlands NATO-anslutning, vilket kräver enhällighet bland alla alliansmedlemsstater.

Efter publiceringen av WSJ-rapporten utfärdade ordföranden för senatens utrikesutskott, New Jersey-demokraten Bob Menendez, ett uttalande välkomnar en grekisk F-35-affär men motsätter sig "starkt" försäljningen av alla "nya F-16-flygplan till Turkiet."

Menendez har bredare invändningar mot att sälja Turkiet alla amerikanska vapen, allt från Turkiets president Recep Tayyip Erdogans tillslag mot oberoende medier och oppositionspartier i hans land och hans kontakter med Ryssland. Han får följaktligen inte ge sitt kritiska godkännande, även om Turkiet går med på att ge Natomedlemskap för Sverige och Finland i gengäld.

Ett grekiskt förvärv av F-35 – tillsammans med den pågående upphandlingen av två dussin 4.5-generations Dassault Rafale F3R-jaktplan från Frankrike och uppgraderingen av huvuddelen av dess F-16-flotta till den mest avancerade Block 72-konfigurationen – kommer att ge Hellenic Air Tvinga fram ett tekniskt försprång framför sin mycket större turkiska motsvarighet. Så kommer det att förbli även om Turkiet säkrar denna F-16-affär.

"Innehållet i WSJ-rapporten är till en början mycket betydelsefullt eftersom det fungerar som en indikation på att Grekland utan tvekan skulle kunna åtnjuta en kvalitativ militär fördel på lång sikt," George Tzogopoulos, senior fellow vid Centre International de Formation Européenne ( CIFE), berättade det för mig.

"För några år sedan hade det varit otänkbart att föreställa sig en situation där USA kunde sälja mer avancerade vapensystem (av alla slag) till Grekland - och inte Turkiet", sa han.

"Det faktum att vi nu analyserar den potentiella försäljningen av F-35 till Grekland och F-16 till Turkiet skissar på den nya, aldrig tidigare skådade trenden som visar upp några anpassningsprioriteringar för USA:s utrikespolitik i östra Medelhavet."

Tzogopoulos anser att den potentiella F-16-försäljningen till Turkiet "bör sättas in i ett sammanhang och inte diskuteras isolerat."

"Det viktiga är vilket land som kan behålla en kvalitativ militär fördel på lång sikt, en diskussion som går utöver den diskuterade försäljningen av F-16 och F-35," sa han. "Detta är nyckelfrågan och inte om det amerikanskt-turkiska militära samarbetet fortsätter."

Han beskrev Turkiet som en NATO-medlem som "beter sig självständigt" på flera fronter.

"USA vill inte förlora Turkiet men kalibrerar sina strategiska beslut utifrån de nya verkligheterna", sa han. "Ändå förblir medlemmar i kongressen (särskilt senator Menendez) misstroende mot turkiska motiv. En potentiell försäljning av F-16 (och andra vapen i framtiden) kommer inte att markera slutet på komplicerade processer.”

"Förenta staternas förmåga att praktiskt koppla försäljning(ar) av militär utrustning från Turkiet till upprätthållandet av stabilitet i östra Medelhavet och förankringen av Ankaras val till västerländska preferenser kommer att utvärderas i framtiden", tillade han. "Detta är vad som kommer att betyda och kommer att definiera amerikanskt ledarskap i regionen."

Tzogopoulos avslutade med att notera att Turkiets "förhandlingstaktik" går utöver NATO-medlemskap för Finland och Sverige.

"Det verkliga problemet för USA är hur man formulerar en politik som inte ger Ankara möjlighet att insistera på samma metod i förhandlingar, särskilt inom alliansens familj", sade han. "En första framgång kommer att motivera den turkiska regeringen att leta efter en till, och en till och en till."

"Det är Washingtons ansvar att säkerställa både utvidgningen av Nato och rationaliseringen av turkiskt beteende - till exempel de dagliga hoten mot ett annat NATO-medlemsland, Grekland."

Suleyman Ozeren, professor vid American University och senior fellow vid Orion Policy Institute, påpekade att Biden-administrationens stöd för att sälja F-16 till Turkiet redan hade varit på agendan innan kriget mellan Ryssland och Ukraina började i februari 2022.

"Genom att lägga till villkoret för Turkiets samtycke för Finland och Sveriges anslutning till Nato, siktar Biden-administrationen på att sätta mer press på Ankara och, genom att göra det, lägga fram ett mer övertygande argument inför kongressen", sa han till mig. "Administrationen försöker mildra affären genom att inkludera försäljningen av F-35 till Grekland för att övervinna eventuellt motstånd från kongressen."

Dessutom tror Ozeren att affärerna syftar till att upprätthålla maktbalansen mellan Turkiet och Grekland men noterade att balansen har förändrats till den senares fördel under de senaste åren.

"Genom att sälja F-35 till Grekland ger USA ett övertag till Grekland", sa han. "Om inte Ankaras regionalpolitik förändras, är USA:s kortsiktiga strategi mer som att balansera Turkiet med Grekland i regionen än att söka en maktbalans mellan de två."

Även om detta kan vara möjligt, vill Biden-administrationen inte heller alienera Turkiet helt, med tanke på dess kritiska position i både Nato och regionen.

"Därför kämpar administrationen för att hitta ett sätt att tillfredsställa alla parter som är inblandade i processen," sade Ozeren. "Eftersom S-400-krisen skapade en djup misstro mot Turkiets position gentemot förbindelserna mellan USA och Turkiet, skulle det kräva att Ankara skulle göra en stor förändring av sin inrikes- och utrikespolitik för att övervinna denna situation."

Turkiet hade valt att använda Sveriges och Finlands NATO-anslutningsfråga som hävstång från dag ett eftersom det fann det politiskt lönsamt att göra det för inhemsk och internationell konsumtion.

"Men för vissa politiker med befogenhet att lägga veto mot F-16-affären ligger bollen hos Ankara", sa Ozeren.

"Genom att överspela sin hand kan Ankara försvaga sin position ytterligare samtidigt som det stärker andra aktörer som motsätter sig F-16-försäljningen."