Varför ECB:s jumboräntehöjning inte hjälper den nedslagna euron

Skyll det på energikrisen som underblåser den stigande inflationen i euroområdet och som verkar ställa in euroområdets ekonomi i recession.

"Oro över utsikterna till en lågkonjunktur på grund av begränsningar i Europas gasförsörjning bör fortsätta att uppväga fördelen för euron (euro) från penningpolitisk åtstramning, och så länge tillväxtutsikterna förblir överlägsna för USA under andra halvåret 2, ” sa Thierry Wizman, global valuta- och kursstrateg på Macquarie, i en anteckning.

euron
EURUSD,
+ 1.06%
föll med 0.7 % till 0.9949 USD, inte långt från det nästan 20-åriga lägsta under 0.99 USD tidigare i veckan.

En svag euro gör bara inflationsbilden sämre, vilket gör importerade varor dyrare för köpare i euroområdet. "Deprecieringen av euron har också bidragit till uppbyggnaden av inflationstrycket", konstaterade ECB:s ordförande Christine Lagarde vid en presskonferens.

Lagarde betonade att ECB inte – och inte kommer – att rikta in sig på en specifik euroväxelkurs, men sa att den försvagade valutans effekt på ekonomin har noterats av beslutsfattare.

"Det som är intressant är att ECB börjar fokusera på euron som en källa till importerad inflation när den tidigare var implicit fokuserad på en konkurrenskraftig devalvering", säger Sebastien Galy, senior makrostrateg på Nordea, i en kommentar.

Att lyfta euron skulle vara en tuff uppgift för ECB, sade han, mot en bakgrund där skillnaden mellan räntor i USA och euroområdet är för smal för att skaka en marknad som redan är "bultad" på långa dollarsatsningar, sa Galy .

Faktum är att den amerikanska dollarn har rasat gentemot sina stora rivaler, och den här veckan handlas som den starkaste sedan 1998 mot den japanska yenen
USDJPY,
-1.38%
och en 35-årig högsta jämfört med det brittiska pundet
GBPUSD,
+ 1.21%.

"Vad ECB behöver är att övertyga marknaden om att den vill ha en stark euro utan att leverera för många räntehöjningar. Med tanke på att eurons nivå är naturligt instabil på grund av stora långa dollarpositioner, kan vi under en period av månader se en kraftig ökning av volatiliteten även om intervallhandel är mer sannolikt under de närmaste veckorna”, skrev Galy.

I ett uttalande sa ECB-rådet att fler räntehöjningar sannolikt kommer att komma som svar på inflationen som förblir "alldeles för hög" och "sannolikt kommer att ligga över målet under en längre period."

Analytiker hade diskuterat om ECB skulle höja räntorna med 50 punkter eller 75 punkter. Beslutet innebär att räntan på ECB:s inlåningsfacilitet kommer att stiga från 0 % till 0.75 %, medan räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna kommer att stiga till 1.25 % och räntan på utlåningsfaciliteten kommer att stiga till 1.5 %. Flytten är den största sedan en rörelse på 75 punkter 1999, som syftade till att stabilisera den då nyligen lanserade gemensamma valutan.

Torsdagens drag följer en höjning med 50 punkter i juli och ekar överdimensionerade rörelser från andra stora centralbanker, inklusive den amerikanska centralbanken, som förväntas leverera en tredje 75 räntepunkter senare denna månad.

"Med dagens beslut är det tydligt att ECB har gett upp inflationsmål och prognoser och har anslutit sig till gruppen av centralbanker som fokuserar på att få ner den faktiska inflationen", säger Carsten Brzeski, global makrochef på ING, i en not.

Beslutet återspeglade en brist på alternativ, sa ekonomen.

Det är fortfarande oklart hur ”penningpolitiken kan få ner inflation som främst drivs av (externa) faktorer på utbudssidan. Även effekten av styrräntehöjningar på inflationsförväntningarna är allt annat än säker”, skrev han. "Samtidigt kommer storleken på dagens räntehöjning inte att avgöra om euroområdets ekonomi glider in i recession eller inte och kommer inte heller att göra recessionen mer eller mindre allvarlig. Varje lågkonjunktur i euroområdet under vintern kommer att drivas av energipriser och inte av räntor.”

Inflationen i euroområdet nådde 9.1 % i augusti och förväntas stiga ytterligare när Ryssland minskar energiförsörjningen som svar på omfattande sanktioner som införts av västmakter efter dess invasion av Ukraina.

I sitt uttalande sa ECB att de senaste uppgifterna pekar på en avsevärd avmattning i euroområdets ekonomiska tillväxt, där ekonomin förväntas stagnera senare under året och under första kvartalet 2023.

”Mycket höga energipriser minskar köpkraften för människors inkomster och även om flaskhalsarna i utbudet minskar, begränsar de fortfarande ekonomisk aktivitet. Dessutom tynger den ogynnsamma geopolitiska situationen, särskilt Rysslands omotiverade aggression mot Ukraina, på företagens och konsumenternas förtroende”, sade ECB.

ECB:s personal reviderade kraftigt ned prognoserna för ekonomisk tillväxt, med bruttonationalprodukten 2022 som nu uppgår till 3.1 %, 0.9 % 2023 och 1.9 % 2024.