5 största ekonomiska bubblorna i historien

En ekonomisk bubbla är en tid av snabb ekonomisk expansion som drivs av spekulativ entusiasm och alltför höga tillgångspriser. En bubbla kännetecknas av en ökad efterfrågan på en tillgång, såsom råvaror, aktier eller fastigheter, vilket driver upp dess pris. Ett antal faktorer, inklusive enkel tillgång till krediter, låga räntor och investeraroptimism, kombineras ofta för att skapa finansiella bubblor.

Tillgångens pris stiger när fler individer investerar i den, vilket lockar ännu mer kapital. Dess pris faller så småningom under en nivå som kan hållas, vilket orsakar en försäljning och en kraftig värdekollaps. Detta orsakar omfattande förluster för investerare och kan ha en stor negativ inverkan på den totala ekonomin.

Här är fem betydande ekonomiska bubblor i historien.

Tulpanmani (1634–1637)

En finansbubbla som kallas "tulpanmani" påverkade Nederländerna i början av 1600-talet och baserades på priset på tulpanlökar. På den tiden var tulpaner en helt ny, exotisk blomma som var mycket beundrad för sin skönhet i Europa. Tulpanpriserna ökade i takt med den ökade efterfrågan och nådde tidigare oanade höjder innan de plötsligt sjönk.

Många investerare, inklusive rika köpmän och aristokrater, förlorade sina förmögenheter när tulpanbubblan sprack och lämnade dem med värdelösa lökar. Tulpanmanin anses vara en av de tidigaste historiska ekonomiska bubblorna och citeras ibland som en varning för riskerna med spekulation.

Söderhavsbubblan (1720)

En spekulativ bubbla känd som South Sea bubbla utvecklades i England i början av 1700-talet och var baserad på South Sea Company, som hade fått monopol på handel med Sydamerika. Bolagets aktie ökade snabbt i värde, vilket utlöste en köpfrenzy bland spekulanter.

När bubblan sprack 1720 sjönk värdet på företagets aktier hastigt. Många investerare förlorade alla sina pengar, och detta resulterade i utbredd fattigdom och arbetslöshet. Sydhavsbubblan hade ett stort inflytande på den engelska ekonomin och anses vara en av de första finanskriserna i modern historia.

Den ekonomiska krisen resulterade också i en minskning av konsumtionsutgifterna, vilket undergrävde allmänhetens förtroende för regeringen och det finansiella systemet, vilket ledde till en allmän misstro mot spekulativa investeringar som varade i flera decennier.

Järnvägsmani (1845–1847)

Järnvägsvillan, vanligen kallad "järnvägsmanin" på 1840-talet, var en tid då järnvägssektorn i Storbritannien upplevde en betydande tillväxt. Järnvägsaktierspekulation, som såg en snabb värdeökning och utlöste en spekulativ frenesi, var den främsta drivkraften bakom bubblan. När bubblan sprack 1847 sjönk värdet på järnvägsaktier, vilket resulterade i betydande ekonomiska förluster för alla.

Järnvägsmanin resulterade i allvarliga ekonomiska förluster för många investerare, inklusive rika människor och banker, som förlorade mycket pengar. Eftersom det fanns mindre efterfrågan på järnvägsandelar blev det mindre utgifter från konsumenterna, vilket hade en skadlig effekt på hela ekonomin. Under åren som följde minskade de spekulativa investeringarna till följd av de ekonomiska förlusterna från järnvägsmanin, vilket också bidrog till en allmän nedgång i börsens förtroende.

Börskrasch (1929)

Den stora depressionen inleddes av börskraschen 1929, en vändpunkt i utvecklingen av världsekonomin. Depressionen var en långvarig världsomspännande ekonomisk nedgång som hade långtgående och bestående effekter på den globala ekonomin.

En spekulativ börsbubbla varade i mer än ett decennium och blåstes upp av ett antal orsaker, inklusive lätta lån och optimism om framtiden, vilket bidrog till katastrofen.

Bubblan sprack den 29 oktober 1929, vilket ledde till att aktiemarknaden hamnade i sväng och genererade betydande ekonomiska förluster för alla inblandade. Dow Jones Industrial Average (DJIA) upplevde en förlust på nästan 25 % av sitt värde den dagen, vilket vanligtvis kallas "Black Tuesday".

DJIA förlorade nästan 89 % av sitt totala värde under flera månader, från sin högsta nivå i september 1929 till sin lägsta punkt i juli 1932. Hög arbetslöshet, utbredd fattigdom, bankkonkurser och sänkta skördepriser var bara några få av de långtgående effekterna av katastrofen.

Dot-com-bubbla (1995–2000)

Dot-com-bubblan var en finansiell bubbla som ägde rum i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet som ett resultat av internets explosiva expansion och dot-com-företagen – t.ex. eBay, Google, Amazon, Yahoo och TheGlobe.com – som uppstod under den här gången. Dot-com aktiespekulation, som såg en snabb ökning i värde och efterföljande spekulativ frenesi, var den främsta drivkraften för bubblan.

När dot-com-bubblan sprack 2000 resulterade det i massiva ekonomiska förluster och en nedgång i värdet på dot-com-aktier. Dot-com-bubblan hade en enorm effekt på världsekonomin och spelade en stor roll i det tidiga 2000-talets ekonomiska lågkonjunktur.