Pelosi besök i Taiwan är ytterligare ett slag mot global teknik

En av de viktigaste händelserna i förbindelserna mellan USA och Kina var ett tal av vicepresident Mike Pence i oktober 2018 på Hudson Institute, som var hisnande i sin fientlighet mot Kina. Talet följdes två månader senare av gripandet av Meng Wanzhou, finanschef för Huawei, i Kanada på testamente av Trump-administrationen. Vid denna tidpunkt började sprickbildningsrelationen mellan USA och Kina också löpa genom den globala teknikindustrin.

Trump-administrationens politik gentemot Kina var ett sällsynt exempel på att de utformade och sedan ledde konsensus över det amerikanska politiska, industriella och militära komplexet. Många företagsledare i USA som föraktade stilen och innehållet i Trumps politik i allmänhet, var glada över hans utskällning av Kina, och kände i stor utsträckning att en vattendelare hade kommit i detta förhållande där Kina inte längre skulle "importera" innovation från väst i utbyte mot att exportera deflation.

Aggressivt Kina

På deras sida kände kinesiska beslutsfattare, av vilka många hade studerat och bott i Amerika för att bättre förstå det, bara för att konfronteras av en otypisk amerikansk ledare, också att en vattendelare hade kommit – Kina är en nu världsmakt och behöver att hävda sig. Sedan den perioden har Kina faktiskt lyckats förvärra de flesta av sina grannar i Asien (t.ex. slåss mot Indiens trupper, förfölja Australien och provocera Japan).

I det sammanhanget är Kinas (över)reaktion på Nancy Pelosis besök i Taiwan i sig en vattendelare. De kunde mycket lätt ha avfärdat denna händelse som showboating av en publicitetshungrig västerländsk politiker men gjorde det inte.

Den militärledda responsen förrådde mycket om Xi Jinpings ledarskap, Kinas läsning av dess militära beredskap och regionala ställning. Bieffekten kommer att bli en acceleration i de spelteoretiska scenarierna kring en Taiwan-centrerad geopolitisk tävling. Jag är ingen expert här så jag kommer att överlåta inramningen av detta till andra, förutom att säga att som vi påstod för ett par veckor sedan kommer Taiwan nu att vara mer framträdande i thrillermanus (Thriller i Tanegashima).

Ur en ekonomisk och strategisk synvinkel är vad Pelosis besök gör, efter Huawei-tråden, att föra regeringar och teknikföretag närmare varandra (lämpligen är hennes man Pauls handelsrekord i teknikaktier oöverträffad!).

Halvledarindustrin är ett bra exempel. Under de senaste veckorna Taiwans MediaTek och IntelINTC
har tecknat ett produktionsavtal har USA passerat CHIPSHIPS
Lag som uppmuntrar tillverkning av halvledarchip i USA och tvingar utländska teknikföretag (t.ex. Samsung och SK Hynix) att välja den amerikanska teknikmarknaden framför den i Kina. Samtidigt har Kinas SMIC enligt uppgift gjort framsteg inom sin chipteknologi (detta är en sektor där Kina släpar efter västerut).

Stor schism

Globaliseringens stora schism innebär nu att teknikföretag (särskilt de i känsliga områden) måste välja sida. Detta kommer sannolikt att vara detsamma för konsumentmärken som NikeNKE
och AppleAAPL
, fast kanske inte för franska märken som kan låtsas att de inte bryr sig.

Det finns flera sätt på vilka teknikföretag kommer närmare. Flera amerikanska data-, internet- och kommunikationsföretag har aktivt hjälpt Ukraina, detsamma gäller den amerikanska cybersäkerhetsgemenskapen. Särskilt invasionen av Ukraina håller på att omkonfigurera den tekniska försvarsindustrin över hela USA och Europa.

Drönare, AI, signaler, rymdkrig (kom ihåg Trumps SpaceForce), järnvägsvapen och robotik är bara några av de framväxande områdena inom försvarsforskning och utveckling, i en tid då världens försvarsutgifter slår rekord på 2.3 miljarder USD. Vapenkapplöpningen har fått en ny, intensivt tekniskt driven aspekt – vi behöver bara läsa scenarier av hur ett sjöslag från South China Sean kan se ut (hypersoniska missiler, lasrar, cyberattacker).

Bort från slagfältet, i allmänhet, över de tre stora regionerna, dras teknikföretag i centrum för strategiska aktiviteter närmare sina regeringar, och i vissa fall spenderar de mer på lobbyverksamhet. En kapplöpning pågår, inte bara för att bygga spetsteknologier, utan för att också gå före när det gäller att sätta standarder och normer som övervakar dem.

I det ljuset blir regleringen av teknik och data också mer regionspecifik, i den mån att aktiviteterna för exempelvis kinesiska företag i Europa och USA blir mer problematiska.

Defi

Andra, nyare tekniker bevittnar detta också. Till exempel, en av de viktigaste striderna inom finans är mellan kryptocentrerad defi (eller decentraliserade finansiella nätverk) och den gammaldags finansvärlden. Uttaget av likviditet av en "gammal" institution i form av Federal Reserve har utlöst en kollaps i delar av kryptovärlden, där många börser har misslyckats och hela kryptoväxlingssektorn undersöks av SEC. Till stor del syftar denna ansträngning till att begränsa bedrägerier och dåligt beteende, men det finns också ett strategiskt element, att få kontroll över "defi"-världen.

"Metaversen" kan mycket väl se liknande behandling. Även om det existerar bortom vår verkliga värld, är företagen som skapar det "Facebook/Meta" väl förankrade i den "gamla världens" offentliga politik och angelägenheter.

Så även om utbrottet av kinesisk nationalism (förvänta dig mer av detta) är den uppenbara effekten av Pelosi-besöket, är evenemanget nu bara ett av många som kommer att se en värld där teknik – i dess innovationer, initiativ, reglering – också blir mer regionalt.