(Bloomberg) — Globala centralbanker är i en kapplöpning mot klockan för att tämja den skenande inflationen. Men tryck för långt, för snabbt, och marknader som är nyckeln till att det finansiella systemet fungerar smidigt riskerar att spärra.
Mest lästa från Bloomberg
Det är precis vad som hände nyligen i Sydkorea, där kreditmarknaden upplevde sin värsta uppgång i korta räntor sedan den globala finanskrisen. Kärnan i krisen var en typ av kortfristiga skulder som användes för att finansiera landets byggboom. Det kallas projektfinansiering asset-backed commercial paper, eller PF-ABCP.
Även om värdepapperen inte anses vara ett helt säkert kort eftersom de är kopplade till fastighetsmarknaden, är standardinställda sällsynta i Korea. Dröjsmålsräntan på projektfinansieringslån var bara 0.5 % i slutet av juni, enligt en centralbanksrapport.
Så när utvecklaren av nöjesparken Legoland – med stöd av Gangwon-provinsen – missade en betalning på PF-ABCP i slutet av september, blev investerarna skrämda.
Även om koreanska tjänstemän verkar ha avskärmat krisen, tjänar deras ansträngningar som en varnande berättelse för resten av världen om hur snabbt marknaderna kan gå snett.
1. Vad är PF-ABCP?
Stora byggprojekt är dyra. Istället för att betala för dem med befintliga medel, i Sydkorea föredrar en utvecklare ofta att låna pengarna.
Utvecklare försöker ofta få tillbaka pengarna de lånar genom att sälja fastigheter redan innan de byggs. Men om fastighetspriserna faller eller enheter går osålda, är de kvar i en ekonomisk bindning.
Som en sköld ifall saker går söderut använder sponsorer ofta ett specialverktyg (i huvudsak ett separat företag utan några andra tillgångar än projektet) för att samla in pengarna, med återbetalning direkt kopplad till intäkterna från utvecklingen. Detta kallas projektfinansiering.
Mäklarhus ger vanligtvis lån till utvecklare och värdepapperiserar dem sedan och säljer dem till investerare på penningmarknaden. Sådana värdepapper kallas PF-ABCP. Marknaden är värd uppskattningsvis 35 biljoner won (27 miljarder dollar).
2. Hur blev bankerna involverade?
Byggare var de första stora aktörerna på PF-ABCP-marknaden. Men eftersom fastighetssektorn växte snabbt kom också värdepappersföretag in i verksamheten.
Eftersom mäklarhus gör lånen och ofta säljer skulden vidare till investerare, är PF-ABCP en lukrativ finansieringsström som har vuxit exponentiellt de senaste åren. Intäkterna från att garantera projektfinansieringslån var cirka 1.5 biljoner won i slutet av juni, vilket motsvarar cirka 42 % av mäklarföretagens totala intäkter, upp från bara 3 % 2017, enligt data från KB Securities Co.
Vanligtvis är det antingen mäklarfirman eller byggaren som är garant, men i fallet med Legoland-utvecklaren var det provinsen. Enligt NICE Investors Service garanteras cirka 70 % av sådana skulder av värdepappersföretag, medan cirka 20 % har byggföretag som stöd.
4. Vad hände med Legoland Korea?
Gangwon-provinsen, kommunen där nöjesparken är baserad och som var garanten för värdepapperen, missade återbetalningen på 205 miljarder won av PF-ABCP i slutet av september.
Det hände för att den nyvalde Gangwon-guvernören Kim Jin-tae vägrade att hedra skulden, en överenskommelse som slöts under hans föregångare och politiska motståndare.
Kommunens beslut chockade penningmarknadsinvesterare redan under press från stigande räntor och skickade räntorna på kortfristiga skulder till de högsta sedan den globala finanskrisen.
Fallet ger en läxa för världen att "ett litet misstag kan äventyra hela ekonomin", sa Bank of Koreas guvernör Rhee Chang-yong till Bloomberg i slutet av november.
Som svar på marknadsomvälvningen bytte tjänstemän i Gangwon-provinsen senare kursen och sa att de skulle betala tillbaka skulden för Legoland Korea-projektet senast den 15 december.
5. Vilka andra risker finns det?
Sydkoreas Financial Services Commission beskrev PF-ABCP som "den svagaste länken" bland landets kortfristiga skuldmarknader.
Ett inneboende problem är att det finns en löptidsobalans mellan de underliggande tillgångarna för projektfinansieringslån, som vanligtvis har en löptid på tre år, och de för företagscertifikat, vanligtvis utgivna var tredje månad.
Det betyder att refinansieringsriskerna har ökat i takt med Bank of Koreas aggressiva räntehöjningar. Den stora oro skulle vara ett spridningseffekt på företagsobligationer mer allmänt.
"Detta skulle få återverkningar för låntagare med stora omsättningsbehov eller förfallande skulder, som nu kommer att möta högre refinansieringskostnader", säger Anushka Shah, senior kreditansvarig på Moody's Investors Service. "Den systemomfattande hävstångseffekten är hög, även om den minskar."
–Med hjälp av Ritsuko Ando.
Mest lästa från Bloomberg Businessweek
© 2022 Bloomberg LP
Källa: https://finance.yahoo.com/news/144-million-property-default-started-233000884.html