Vissa kryptovalutor är inflationsdrivande eftersom utbudet av mynt ökar med tiden. Inflatoriska kryptovalutor använder en kombination av förutbestämda inflationshastigheter, utbudsbegränsningar och mekanismer för att distribuera tokens för att upprätthålla utbudet och uppmuntra deltagande i nätverket.
Om man tittar på deras monetära system, cryptocurrencies har olika myntskapande och leveransmekanismer. Inflatoriska kryptovalutor har ett stadigt ökande utbud av mynt som kommer in på kryptovalutamarknaden. Vanligtvis finns det en förutbestämd inflationstakt som anger den procentuella ökningen av valutans totala utbud över tiden. Dessutom är inflationstokens maximala utbud vanligtvis fast eller variabelt, vilket anger det totala antalet tokens som kan skapas. När det maximala utbudet har nåtts kan inga fler tokens präglas.
Ändå har olika kryptovalutor fortfarande olika tokenomik, som kan justeras över tiden. Till exempel Dogecoin (DOGE) hade en gång ett hårt tak på 100 miljarder tokens tills utbudstaket togs bort 2014. Med detta beslut har DOGE nu ett obegränsat utbud av mynt.
Hur fungerar en inflationsdrivande kryptovaluta? Inflatoriska kryptovalutor distribuerar nypräglade mynt till nätverksdeltagare med hjälp av dedikerade konsensusmekanismer, som t.ex. proof-of-work (PoW) och proof of of stake (PoS), genom vilka nya mynt antingen kan brytas till existens (Bitcoin (BTC)) eller distribueras till nätverksvaliderare (Ether (ETH)).
Genom Bitcoins PoW-konsensusmekanism validerar gruvarbetare transaktioner och belönas baserat på vem som löser pusslet först. I PoS, när ett block av transaktioner är redo att behandlas, kommer PoS-protokollet att välja en valideringsnod för att granska blocket. Validatorn kontrollerar om transaktionerna i blocket är korrekta. Om så är fallet lägger valideraren till blocket i blockkedjan och får ETH-belöningar för sitt bidrag, vanligtvis proportionellt mot validerarens insats.
I vissa kryptovalutor kan distributionen av nya tokens påverkas av förvaltningsbeslut. Till exempel kan decentraliserade autonoma organisationer (DAO) rösta för att frigöra statskassan, ändra insatsbelöningar och fastställa intjänandeperioder, vilket i slutändan påverkar valutans inflationstakt och fördelningen av nya tokens.
Källa: https://cointelegraph.com/explained/inflationary-vs-deflationary-cryptocurrencies-explained